Kungariket Gedanien

gedanien_imrar

Gedaniens riksvapen, den heliga eken kvadrerad med huset Falks vapen

Gedanien är ett litet kungarike i östra Thule som utgjorde kärnan i det gamla Gedariket, som grannrikena Arosia, Högmark och Sunnanslätt knoppats av från. Gedanien motsvaras geografiskt ungefär av Uppland.

Gedanien har varit ett kärnland i alliansen mot Fursten sedan kriget började och har drabbats hårt av kriget. Under flera år låg 2/3 av Gedanien under Furstlig ockupation, och landet är ännu märkt av ockupationsåren.

 

Snabbfakta

  • Styresskick: Monarki, arvrike
  • Regent: Kung Imrar IX (rådsregering)
  • Religion: Ljusets lära
  • Huvudstad: Geda (7 000 invånare)
  • Språk: Nordtunga
  • Folkland: Nordraland, Sundraland, Vestraland, Norra Skärland, Södra Skärland
  • Folkgrupper: Mestadels svioner
  • Folkmängd: Ca 150 000
  • Yta: Ca 13 000 km2

 

Geografi

Gedanien gränsar i söder till Sunnanslätt, i väster till Arosia, i norr till Margholien och i öster till Innanhavet. Landet är slättland och även om det till stor del är skogtäckt är det betydligt öppnare och mer uppodlat än grannländerna i norr och väster. Särskilt det inre, södra och mellersta Gedanien är mycket bördigt och väl uppodlat. De största sjöarna är Almarsjön i söder, som utgör gräns, och Sunnaren i norr.

Gedanien är indelat i fem s k folkland: Nordraland, Sundraland och Vestraland i inlandet och Norra och Södra Sjöland längs kusten.

De största städerna är huvudstaden Geda och hamnstaden Drakhem. Två mindre städer är Månhella och Svartgrund.

Gedanien är mycket rikt på borgar, ett arv från den turbulenta tid då mycket makt låg i händerna på lokala borgherrar. Det finns 15-20 stenborgar i riket, de flesta av dem små men några stora – den största är Imrarsborg i Geda. Omkring hälften av borgarna är under kunglig kontroll, de andra ligger under grevar och friherrar. En av de stora borgarna, Tornholm längst i nordost, är fortfarande i Furstliga händer.

Kartor

gedanien

 

Historia och ursprung

intagKonungariket Gedanien är arvtagaren till det gamla Gedariket, som grundades i mitten av 400-talet. I det endast fragmentariskt bevarade Imrarskvädet beskrivs hur fiskarsonen Imrar från Geda lyckades överlista och besegra häxkonungen Gholan den Ogudaktige och bryta dennes skräckvälde över Norden. Imrar erkändes härefter som kung och utropade det rike som fick namn efter hans hemby.

Gedariket var en federation av folkland och när det var som störst, omkring LjÅ 900, omfattade det en stor del av mellersta Thule inklusive nuvarande Arosia, Högmark och Sunnanslätt som alla kan sägas ha avknoppats från Gedariket. Riket var också en stark sjömakt som tog upp tributer vida omkring. Under 800-talet koloniserades rentav stora delar av Talvala öster om Innanhavet, men de kolonierna gick i stort sett förlorade genom det Lilla Mörkret.

Gedakungarnas makt raserades till stor del i och med det Lilla Mörkret omkring 905 då landet härjades av orcher och vättar från Nordanlanden. Det nuvarande kungariket Gedanien växte fram ur Gedakungarnas ansträngningar att åter bygga upp och konsolidera sin makt. Arosia valde sin egen kung redan efter det Lilla Mörkret och Sunnanslätt bröt sig ur i mitten av 1000-talet.

Riket har också skakats av inbördes strider, men de sista 80 åren ungefär har en stabil dynasti – den gren av den gamla kungaätten som kallas Falkätten eller huset Falk – suttit på tronen.

År 1139 invaderades Gedanien av Fursten av Margholien, vilket blev början på ett krig som ännu pågår. Gedanien har drabbats hårt av kriget mot Furstendömet. Under krigets första år lades 2/3 av landet under Furstlig ockupation. Sedan belägringen av Geda hävdes hösten 1142 har man gradvis tagit tillbaka det ockuperade landet; hösten 1148 intogs Vidmarkshus och med det har hela Gedanien utom det land som kontrolleras från borgarna i Strand och Tornholm, som ännu är i Furstliga händer, återtagits.

Fördjupning:

 

Samhällsskick och folk
Huset Falk: de gedanska kungabarnen och deras följe. Från vänster: riddar Gabriel Sverkersson Balk; riddar Freja Sigridsdotter Kärve; prinsessan Ilda; prins Imrar; riddar Akvin Akvinsson Örnklo, kronprinsessans make; kronprinsessan Adriana; jungfru Miranda Akvinsdotter Örnklo; riddar Agnes Eriksdotter Eka. Foto: Theo Axner, 2015

Huset Falk: de gedanska kungabarnen och deras följe.
Från vänster: riddar Gabriel Sverkersson Balk; riddar Freja Sigridsdotter Kärve; prinsessan Ilda; prins Imrar; riddar Akvin Akvinsson Örnklo, kronprinsessans make; kronprinsessan Adriana; jungfru Miranda Akvinsdotter Örnklo; riddar Agnes Eriksdotter Eka.
Foto: Theo Axner, 2015

Gedanien är en monarki och sedan ungefär ett sekel också ett arvrike. Monarkens makt är dock inte absolut; hen förväntas styra med lag och rätt och i samråd med riksrådet, och för att genomdriva sin vilja är hen också beroende av de olika ständernas stöd – även de talrika och fria bönderna.

Det världsliga frälset, adeln, är skattebefriade i utbyte mot krigstjänst. De främsta adelsfamiljerna styr varsitt län baserat kring en borg och bär titlar som grevar och friherrar; det råder dock inte en fullt utvecklad feodalism i riket. Särskilt efter de många åren av krig finns det ett talrikt fattigt men stridsvant lågfrälse. De mest betydande stormännen samlas i riksrådet som bildar en sorts regering när en monark är minderårig eller, som nu, sjuk.

Kyrkan är stark och inflytelserik, både ideologiskt och ekonomiskt. Ärkematriarken av Geda är också kyrkligt överhuvud för hela Thule och överordnad de andra patriarkerna. Ärkestiftet omfattar förutom Gedanien också Örike och teoretiskt hela Margholien och Nordanlanden.

Städerna är ekonomiskt viktiga och har stor självständighet i egna affärer men inte mycket politiskt inflytande utanför dessa.

Bönderna har en relativt stark ställning; omkring hälften äger sin egen jord, andra är landbönder (arrendatorer) men fria och inte livegna.

Det finns inget fast parlament, men landsting med alla ständer kan kallas samman när viktiga slut behöver förankras.

Sedan hösten 1148 regeras riket av riksrådet då kung Imrar är oför. Flera oförlösta konflikter mellan olika läger i rådet hotar att komma upp till ytan trots den enande faktor som utgörs av hotet från Fursten. Rikets drots (högste rättvårdare), friherre Arald Eldstierna, har byggt upp en stark maktställning och en fruktad egen underrättelsetjänst.

Fördjupning:

 

Dräktskick och utrustning

Dräkt och annan utrustning i Gedanien är inspirerade av nord- och västeuropeiskt mode under 1200- och tidigt 1300-tal; omkring 1200-1325. Filmer som går i någorlunda rätt visuell stil är till exempel Kingdom of Heaven, Ivanhoe och Arn: riket vid vägens slut.

Typisk gedansk dräkt för olika samhällsklasser

Fördjupning:

För att underlätta för dig som redan har kläder men i ”fel” stil har vi ordnat ett par s k morphguider som ger vägledning till hur man kan anpassa delar av dräkter för andra perioder till gedanskt dräktskick.

 

Krigsmakt

allianstrupp

Kungariket Gedanien har, i likhet med de andra norra rikena utom Furstendömet Margholien, inte en stående krigsmakt i modern mening. I teorin utgörs de härar som i krigstid mönstras av dels värvade trupper som tjänstgör för sold, dels de som fullgör sina ”feodala” förpliktelser i form av krigstjänst på deltid. I praktiken är gränsen flytande mellan grupperna.

Kungen har följande resurser att tillgå för att sätta upp arméer:

Hirden: Kärnan i krigsmakten är kungens egen hird, hans krigsfölje och livvakt. Den består dels av riddare och andra frälsekrigare med följen som gör mer eller mindre långvarig tjänst vid hovet, dels av ofrälse yrkessoldater. Hirden avlönas av kungen och står alltid till hans förfogande.

Frälsets rusttjänst: Adeln är skyldig att i utbyte mot skattefrihet vara redo att göra krigstjänst som pansrade ryttare och hålla sig själva och sina följen med utrustning. I praktiken är det numera vanligast att frälsetrupperna värvas genom kontrakt (se nedan). Stormännen har också egna hirder efter vad de har råd med.

Städerna: Städer och bergslager har skyldighet att sätta upp och bekosta mindre förband fotsoldater under två månader per år. Dessa kan utgöras av mer eller mindre frivilliga stadsbor, lejda yrkessoldater eller en blandning.

Bondehärar: I krig kan kungen begära att bönderna i ett eller flera folkland sätter upp en här. Den organiseras i lokala och regionala enheter och bondemenigheterna bestämmer själva vilka som ska tas ut till tjänst. Om bondesoldaterna ska tjänstgöra utanför sitt eget folkland har de rätt till sold. Fullskaliga bondehärar brukar bara kallas ut för stora fälttåg.

Värvning och kontrakt: En stor del av stridskrafterna värvas genom kontrakt och tjänstgör för sold i penningar. Kontraktören, vanligen en frälsekrigare, åtar sig att tjäna för en viss tid med ett visst antal soldater, som hen själv ansvarar för att värva, träna och utrusta. Sådana kontrakterade följen kan vara allt ifrån en handfull stridande till flera hundra. De är ofta kortlivade – men har en fastare kärna av kontraktörens egen hird – och många soldater tjänar i ett följe en säsong och i ett annat nästa.

Det finns också en del förband av yrkessoldater som värvats direkt för kungens räkning och hålls på en mer varaktig bas. De är organiserade i fänikor som ofta fått namn av sina anförare.

Under somliga fälttåg har man också värvat utländska legoknektar, vanligen i hela grupper och förband, för säsongen.

 

Gedanska trupper brukar bära en blå Ljuspil synligt någonstans – som en armbindel, bältesvimpel eller fastsydd på kläderna – som ett gemensamt fälttecken.

 

Kända personer

Klicka på bilderna för att läsa mer om dem.

 

Läs mer: Vem är vem i Gedanien?

Kommande evenemang

Det finns inga kommande evenemang just nu.

Arkiv