Talvi

meimi_kaita

Foto: Kalle Lantz (2009)

Talvifolken, som gett Talvala dess namn, är egentligen en samlingsbenämning på några närbesläktade folk och stammar: de egentliga talvi i sydväst, suosti i sjöområdena i mellersta-södra Talvala och keri i Keriland i sydöst. De talar varianter av samma språk och är kulturellt ganska likartade även om de ser sig själva som olika folk. De behandlas därför som en och samma kultur här. De är sammantaget den största folkgruppen i Talvala.

Förutom i Talvala bor det en mindre mängd talvi i Thule, vanligtvis Furstliga undersåtar som slagit sig ned i Margholien eller områden Fursten ockuperat.

 

Historia och ursprung

Talvifolken har aldrig själva bildat någon sammanhållen statsmakt utan levt i små hövdingadömen som ibland bildat tillfälliga större allianser och förbund, och ibland erkände någon större härskare som överherre och lämnade tributer, ibland inte.

Under 800-talet blev södra Talvala en gedansk koloni. Efter det Lilla Mörkret i början av 900-talet, när Talvala liksom Thule övrrändes och förhärjades av orcher från Nordanlanden, gav Gedanien upp sin koloni men S:t Ahriks orden förblev härskare över Keriland.

Under år 1139-40 erövrade och koloniserade Fursten av Margholien talvi- och suostifolkens områden och upprättade provinsen Talvala. Furstens koloniala styre har inneburit en större centralisering men han har i mångt och mycket styrt med hjälp och stöd av de befintliga lokala eliterna, liksom Ahriksriddarna gjort i Keriland.

 

Samhälle och kultur

Den talviska kulturen är i första hand inspirerad av det vikingatida och tidigmedeltida Finland.

Levnadssätt: Talvi-, suosti- och kerifolken är huvudsakligen bönder men bedriver också mycket fiske, jakt och en del handel. Deras levnadssätt påminner mycket om folket i de mer skogiga och avsides belägna delarna av Thule, som Vildlandet och Margholien före Furstens ankomst.

Gammaltroende talvi har äktenskapsseder men den medfödda släkttillhörigheten förblir viktigare. Man räknas formellt till den släktgård där man föddes även om man lever på sin makas släktgård. Den som är rik nog kan ta sig flera makar.

bondpar

Samhällsordning och politisk kultur:  Det talviska samhället får närmast beskrivas som ett ätte- eller rentav stamsamhälle. Familj- och släktgrupper är de viktigaste enheterna; det behöver dock inte alltid röra sig om verkliga blodsband utan det är också vanligt att individer ”adopteras” in i en släkt. Bygderna domineras av rika storbönder och bygdehövdingar, som har mycket makt lokalt särskilt ute i kustlandet. Den enda strikta klassindelningen är dock mellan fria och trälar.

Många enskilda talvi, suosti och keri har å andra sidan assimilerat sig i de nya politiska system som ”lagts ovanpå” de gamla, först i Ahriksriddarnas ordensstat och nu i det Furstliga Talvala. Det kommer antagligen att förändra även de segslitna traditionella strukturerna på sikt.

Seder och ideal: Talvifolkens kultur påminner på många sätt om de svionska nybyggarnas. De ideal de hyllar är i mångt och mycket de samma: gästfrihet och generositet, hederlighet och ordhållighet, lojalitet och tapperhet. Talvi har särskilt rykte om sig att vara sega, uthålliga och envisa även inför svåra motgångar. De är ofta reserverade och ibland misstrogna mot främlingar, men har man väl vunnit en talvis vänskap är det för livet.

Lärdom: Mycket få talvi kan läsa och skriva. Traditionell kunskap och visdom traderas muntligt, främst av shamanerna men också inom familjer och bygder.

 

Dräkt, utrustning och teknologi

tuulikkiTalvifolkens teknologi är mestadels på vikingatida eller tidigmedeltida nivå.

Dräktmodet för såväl fredlig som krigisk dräkt liknar finsk vikingatid och tidig medeltid. Man bär gärna praktfullt dekorerade kläder och för den som har råd är även iögonenfallande smycken som broscher, ringspännen, armspiraler osv populära.

Läs mer:

 

Språk och namnskick

Se Språk i Thule-kampanjen för mer om språken och hur de gestaltas.

Talvifolkens eget språk, talviska, motsvaras av finska. Många talar också Nordtunga.

Namnskicket är finskklingande. Tillnamn kan vara antingen på finska eller svenska.

 

Religion och magi

katterikkenSomliga talvi, särskilt i sydväst och Ahriksriddarnas undersåtar i sydöst, har gått över till Ljusets lära. Många tillhör dock fortfarande den gamla tron och vördar en mängd naturandar och gudar. Den ”gamla tron” är ett uttryck som används av Ljustrogna; de gammaltroende använder det inte själva. Det är en animistisk religion: de flesta ting i världen har en ande som det gäller att hålla sig väl med. De främsta andarna är närmast att betrakta som gudar:

  • Taumo – vattnets ande, råder över hav och allt vattenlevande, och även dödsrikets väktare.
  • Ilma – luftens ande, råder över vädret och fåglar.
  • Paivatar – eldens ande, råder över solen och årstiderna.
  • Rauni – jordens ande, råder över allt som lever och växer.
  • Hiisi – köldens och mörkrets demon som sträver efter att kasta världen i evig vinter.

Under dessa finns otaliga mängder mindre andar. En del liknar närmast små- eller halvgudar, andra är samma sorts väsen som oknytten i Thule. Varje gammaltroende människa har ett totemdjur som påverkar hens levnadsöde och styrkor.

Det finns inte ett organiserat prästerskap på samma sätt som inom Ljusets lära; shamanerna är bärare av de religiösa traditionerna och kunskaperna men mycket av den yttre kulten leds av de världsliga hövdingarna. Offer och andra riter sker gärna i särskilt helgade skogsgläntor, markerade av heliga stenar eller ibland träbeläten.

Shamanerna är också medlare mellan människor och andar; de kan se och kommunicera med andar och ibland rentav besvärja dem till att uppfylla sin vilja. De viktigaste ”magiska” krafter en shaman besitter består just i att kunna kalla på andar och deras hjälp.

Talvifolken har i Thule rykte om sig som trollkunniga, och det stämmer att folklig trolldom är mycket utbredd bland dem. Det finns vid sidan om de egentliga shamanerna många ”kloka”, och magiska amuletter, besvärjelser och trollsånger är framträdande inslag i kulturen även om det är oklart hur mycket verkan de faktiskt har.  Många av de hjältar som besjungs i talvis legendkväden är både krigare och besvärjare.

Kommande evenemang

Det finns inga kommande evenemang just nu.

Arkiv