Skymningsstammen

vind_skuggblodDet primitiva, nomadiska vildfolket som oftast kallas ’Skymningsstammen’ – det är lite oklart huruvida de är en enda stor stam eller en sammanslutning av besläktade stammar – tillber Fursten som en gud och är bland hans ivrigaste och mest fruktade tjänare. De är människor men tycks för de bofasta mer påminna om vilda djur; de klär sig i skinn och pälsar, känns igen på sin skräckinjagande krigsmålning och utövar rituell kannibalism. Skymningsstammens icke-stridande har tilldelats en del ’reservatområden’ på olika ställen i Margholien; de flesta av deras vuxna tjänar Fursten som spejare och krigare.

De är nära släkt med och delar ursprung med de vildfolksstammar som nu kallar sig Solstammarna, men under de åtskilda seklerna har dessa utvecklats mycket annorlunda.

 

Historia och ursprung

Stamfolket har levt i Margholien och södra Nordanlanden så länge någon kan minnas.

Skymningsstammens legender berättar om att de först levde fria i skogarna, tills alverna dök upp och fördrev och förtryckte dem. Räddningen kom då Skugghjärta – den de bofasta kallar Gholan – och hans språkrör Äldst gav sina krafter åt stammens shamaner och ledde dem till seger över alverna. En ny god tid följde, men så småningom störtades Skugghjärtas välde av de bofasta folken.

Efter ytterligare många generationer återkom Skugghjärta – Fursten – och gav på nytt sina trogna nya krafter och ledde dem i krig mot sina fiender. Skymningsstammen har sedan Furstens ankomst varit bland hans trognaste tjänare.

Läs mer:

 

Samhälle och kultur

glodLevnadssätt: Stamfolket har traditionellt levat som jägare och samlare på stenåldersnivå. De varken brukar jord eller håller boskap. De är mycket kollektivt inriktade och gruppen betyder mycket mer än individen.

Skymningsstammen är också ett krigarfolk och de flesta vuxna ser sig som krigare och jägare i första hand,  men det finns andra vägar än krigarens till hög status. Framstående helare, shamaner och hantverkare vinner hög status, liksom de kvinnor som föder många barn (stammens hårda liv och höga dödlighet gör att höga födelsetal är ytterst viktigt).

Samhällsordning och politisk kultur: Stammen är indelad i flockar om 20-100 individer. Varje flock har en hövding och en shaman – ibland är de samma en.

Sedan Furstens återkomst har förutsättningarna förändrats mycket. Större delen av stammen är engagerade i hans krigsmakt; barnen och de vuxna som tas ut för att sköta dem har tilldelats ‘reservatområden’ där även krigarna tillbringar ledig tid och stammen är inte längre beroende av jakt och samlande för överlevnad.

Hövdingar väljs av flocken bland de som gjort mest nytta för den. När en hövding dör eller avsätts utbryter ofta vilda och ibland blodiga maktkamper innan man enats om en ny.

Familjer och könsroller: I de flesta sammanhang görs ingen skillnad på könen, och inga uppgifter eller kall är knutna till något särskilt kön. Äktenskap förekommer inte; mer eller mindre långvariga förhållanden mellan två eller fler vuxna är vanliga men lätta att upphäva.

Mödrar får som sagt högre status ju fler barn de föder, släktskap räknas på mödernet och faderskap har inte så stor betydelse. Så snart ett barn slutat ammas har föräldrarna inte något särskilt ansvar för det utan barnen uppfostras gemensamt av flockens vuxna, och även de äldre barnen förväntas hjälpa till att se efter de yngre.

Seder och ideal: Som framgått lever Skymningsstammen ett hårt, våldsamt och osentimentalt liv. Alla måste kunna bidra och vara tillräckligt starka. De gamla eller kroniskt sjuka, och de som inte kan hålla tempot under stammens vandringar, lämnas utan nåd att dö.

Den av deras seder som kanske är mest ökänd är deras rituella kannibalism, som bl a är inspirerad av deras andetro (se nedan). Att äta upp något är att tillägna sig dess kraft, och den förnämsta kraften finns hos dräpta fiender.

 

Dräkt, teknologi och utrustning
skuggaavkorp

Krigare av Skymningsstammen i läderrustning

Skymningsstammen har lärt sig konsten att framställa (lågkvalitativt) järn av myrmalm, men i övrigt är deras egen teknologi huvudsakligen på stenåldersnivå. Mer avancerade verktyg och föremål har de traditionellt bytt till sig från de bofasta. Nu har många krigare försetts med vapen av de Furstliga, men de allra flesta håller sig till traditionella vapen om än av bättre kvalitet – spjut, ofta kastbara; yxor och pilbågar – och läderrustningar.

Kläder tillverkas i första hand av skinn, läder och päls; i andra hand av grova tyger man bytt til sig. Kläderna är oftast mycket enkelt utformade, skurna i få stycken eller hopskarvade av flera mindre. När det är varmt går man gärna med bara armar och/eller ben.

Smycken i ben, sten, trä, bärnsten och läder är vanliga, likaså av tänder eller klor från djur som man själv dödat. Skymningsstammens krigare är förtjusta i att bära troféer från fällda fiender – t ex tänder, hårflätor eller t o m öron – som smycken och amuletter.

En lika viktig del av dräkten som kläderna är ansikts- och kroppsmålningarna. Svart, Skugghjärtas heliga färg, dominerar helt. Åtminstone alla krigare och shamaner bär Hans märke, det sexuddiga korset (Stamfolkets tecken för ”dött träd”) målat i svart över ansiktet.

Läs mer: Dräktskick bland stamfolken

 

Språk och namnskick

Stamfolket talar Nordtunga.

Skymningsstammen har talande namn, ofta efter rovdjur, giftiga växter, naturföreteelser (gärna destruktiva) och liknande. Det görs ingen skillnad på mans- och kvinnonamn.

Exempel: Etter, Flugsvamp, Iller, Korp, Tistel, Åskvigg.

 

Religion och magi
odort

Odört, en shaman av Skymningsstammen

Stamfolket har en animistisk världssyn, vilket innebär att allt ses som besjälat. Djur, träd, stenar, stormar, eld, köld, årstider etc har en ande som måste besegras eller blidkas för att dess kraft inte ska vändas mot en. Skymningsstammen ser andevärlden, liksom den synliga världen, som präglad av ständig konflikt.

Ätbara djur och växter har andar med särskild status – man måste ta deras kraft, dvs äta dem, för att överleva. Föda har högre status ju högre upp i näringskedjan den finns; den förnämsta delen av ett djur är hjärtat där anden anses bo. Allra högst status har köttet från dräpta fiender.

Medlare mellan människor och andar är shamanerna, som kan se och kommunicera med andarna, blidka och tämja dem och besvärja dem till sin hjälp.

En särskild sorts andar är de så kallade råandarna som ibland är synliga även för icke-shamaner; de väsen som de bofasta kallar oknytt. De är farliga och nyckfulla och undviks av Skymningsstammen – inte ens dess shamaner har brukat ha mycket makt över de synliga andarna, som bara kan betvingas med list. De senaste åren har dock många av råandarna bundits till Skugghjärtas vilja och så har även hans shamaner kunnat få makt över dem.

 

Relationer till andra folk

Svioner m fl bofasta människor: Skymningsstammen ser ned på de försvagade bofasta, som givit upp sin frihet för ett tryggt och bekvämt liv. Före Furstens ankomst var det vanligt med plundringsräder mot dem.

Furstendömet Margholien: Skugghjärtas återuppståndna hem. Stammen har svårt att begripa sig på många av Furstens andra tjänare, men det finns mycket makt och styrka som är värd respekt. Hans många krigare lever ju också som en sorts nomader även om de kommer från bofasta folk och har på så sätt kanske återfått en del av vad de en gång förlorade.

Nattfolk: Neutral relation. Ömsom allierade, ömsom konkurrenter.

Dvärgar: Samma sak, men kontakterna har varit få.

Alver: Den traditionella och mest hatade och fruktade arvfienden. Alverna och deras anhängare har fängslat Skugghjärta och förtryckt och fördrivit stamfolket. De alver som gått över på Skugghjärtas sida förvirrar många av Skymningsstammen. Somliga accepterar dem och respekterar deras krafter, andra fruktar och hatar även dem.

Skymningsstammen uppfattar också alverna som Furstens huvudfiende och tror att de är den ledande och dominerande kraften i Alliansen mot honom.

Solstammarna: Under många hundra år hade man ingen kontakt med de släktingar som lämnade Margholien efter Skugghjärtas fall och blev Solstammarna. Under kriget har de synts till på den allierade sidan och är därmed att betrakta som fiender.

Kommande evenemang

Det finns inga kommande evenemang just nu.

Arkiv