Dvärgkungariket Steinheim

Steinheim är det enda dvärgkungariket i Thule och ligger bland fjällen i Nifelbergen, i nordvästra Thule. Under Steinheim lyder också folklandet Hamerland som bebos av människor; hamerlänningarna gäldar tribut till dvärgarna men får i övrigt i det mesta sköta sig själva.

Geografiskt motsvaras Steinheim ungefär av fjällen i västra Jämtland och östra Tröndelag och Hamerland av resten av Jämtland.

Dvärgriket stödde ursprungligen de allierade i kriget mot Fursten, men sedan kung Grunnirs död har de stått neutrala. Många enskilda dvärgar har dock slutit sig till de allierade.

 

Snabbfakta

Steinheim Hamerland
Styrelseskick Monarki (vakant), valrike Bonderepublik
Regent Klanäldstarnas råd Hamermót (storting) ; lyder under Steinheim
Centralort Steinheim Ormö
Språk Dvärgiska, nordtunga Nordtunga
Folkgrupper Huvudsakligen dvärgar Mestadels svioner
Folkmängd Ca 36 000 Ca 20 000
Yta Ca 15 000 km2 Ca 25 000 km2

 

Geografi

Det egentliga Steinheim gränsar i väster till jarladömet Frosta, i öster till Hamerland, i söder till Formenos och Ravnsmark, i öster till Hamerland och i norr till Nordanlanden. Hamerland gränsar i öster till de margholiska folklanden Ovanstig och Brantvik.

Själva Steinheim ligger som sagt bland fjällen. Fjällmassiven bryts på västra sidan upp av flera stora dalgångar som går ända ut till Västerhavet. Från dalgångarna passerar ett par vandringsleder över fjällen genom Steinheim; dvärgarna tillåter resande att passera på dessa vägar men de går inte förbi några synliga bosättningar annat än vaktposter. Dvärgarnas städer och boningar ligger under jord eller i otillgängliga dalar.

Hamerland är ett högland som sakta sluttar österut från fjällen. Det är till största delen täckt av skog men det finns odlade bygder här och var, först och främst omkring Stensjön. På Ormö i Stensjön håller hamerländarna sitt storting, Hamermót. Det finns inga städer i Hamerland.

 

Kartor

Steinheim och norra Thule

Steinheim och norra Thule

 

Historia och ursprung

kottrDvärgarnas tillbakadragenhet gör att ganska lite är känt om Steinheims historia. Det man vet är att de sedan åtskilliga hundra år bedrivit viss handel med de angränsande människorikena. Under senare sekler har ett antal dvärgar emigrerat även till människorikena i Thule och sysslar där med gruvdrift, handel och hantverk.

Steinheim är mycket gammalt, troligen det äldsta riket i Thule. Så länge någon känner till har dvärgarna bedrivit viss handel med människor och alver i Thule. Det sägs att då Gholan härskade över Thule i forntiden var Steinheim åtminstone tidvis hans allierade.

Under senare sekler har ett antal dvärgar emigrerat även till människorikena i Thule och sysslar där med gruvdrift, handel och hantverk. Särskilt nära har utbytet varit med Högmark, där många dvärgar blivit engagerade i bergsbruket. Steinheim och Högmark har också varit militärt allierade.

Under kriget mot Fursten slöt sig Steinheim först till de allierade och sände bl a en stark trupp till undsättningen av Geda år 1142. Efter att kung Grunnir Stenfast vintern därpå stupade i strid mot bergstroll och en rådsregering tog vid svalnade dock dvärgrikets entusiasm för alliansen betydligt och de blev neutrala på nytt. Åtskilliga hundra dvärgar har brutit upp från hemlandet i missnöje med detta och slagit sig ned i människorikena, där de utgör en frivilligkår mot Fursten.

 

Fördjupning:

 

Samhällsskick och folk

borgrun2Steinheim är en federation av sju stora klaner, som alla har flera mindre klaner knutna till sig. En av klanhövdingarna väljs till kung eller drottning, en process som kan dra ut på tiden i åratal (som nu) och under tiden regeras riket av ett råd av klanäldstar.

Dvärgarna utvinner värdefulla mineraler – ädelstenar, stenkol och olika malmer – ur stora gruvor djupt nere i underjorden. Råvarorna förädlas sedan i smedjor och verkstäder till utmärkta hantverksprodukter som säljs till andra folk i utbyte mot förnödenheter dvärgarna inte producerar själva.

Högst status efter klanäldstarna har hantverksmästarna, som bildar en sorts adel som dock inte är ärftlig. Alla mästare inom en klan bildar en sorts råd som klanhövdingen rådfrågar inför viktiga beslut.

Runt dvärggruvorna brukar det växa upp en sorts ”bondesamhällen”, ovan och under jord, som spelar en viktig roll för gruvornas och hantverkarnas försörjning. Dvärgarna här ägnar sig åt odling, get- och fårskötsel och fiske. Att vara bonde har lägre social status än hantverk och gruvarbete men det anses ändå som ett hederligt och viktigt arbete.

 

Hamerland

Hamerländska bönder

Hamerländska bönder

Steinheim har som framgått också ett skattland, Hamerland, vars mänskliga invånare betalar tributer till dvärgarna i utbyte mot visst beskydd; det sker också ett ekonomiskt utbyte till bådas fördel vilket nog förklarar varför arrangemanget stått sig så länge. Hamerländarna förser dvärgarna med säd, kött, drycker och liknande i utbyte mot verktyg mm. De har inget direkt inflytande på Steinheims politik men i gengäld låter dvärgarna dem sköta sina egna angelägenheter.

Hamerländarna kompletterar jordbruket med betydande inslag av boskapsskötsel, jakt och fiske. Många bönder har fäbodar på fjällsluttningarna dit de tar boskapen på sommarbete.

Hamerland är en sorts bonderepublik. Vid stortinget, Hamermót, har alla fria bönder rätt att närvara och yttra sig. Hamerländarna samlas där och vid mindre ting för att bilägga tvister och ta gemensamma beslut. De rika storbönderna kan utöva mycket makt särskilt lokalt, men de bildar inte ett distinkt adelsstånd. Eftersom det inte finns några städer finns det heller inga borgare, men många bönder har också handel eller hantverk som bisysslor.

Kyrkligt lyder Hamerland under Gedas ärkestift.

 

Dräktskick och utrustning

Dvärgarna är på vissa områden den mest teknologiskt avancerade civilisationen i Thule och hela Terra Cognita. De har de bästa ingenjörerna, hantverkarna och byggmästarna man känner till och har bl a uppfunnit primitiva ångmaskiner. Det är också särskilt för en utomstående svårt att veta vad som är teknik och vad som är magi.

Dvärgarnas vapen- och rustningsskick är huvudsakligen ganska gammaldags och motsvarar dräktmodet, som är inspirerat av vikingatid med en del fantasyinslag. De vanligaste rustningarna är brynjor, fjäll- och lamellpansar; favoritvapnen är yxor i olika format.

Dvärgar i typisk dräkt

Människorna i Hamerland klär sig i stil med tidig medeltid, ca 1100-1200-tal med en del vikingatida inslag. Särskilt de mer välbärgade kan ha dvärgtillverkade vapen, verktyg och annan utrustning.

Fördjupning:

Hamerlänningar

 

Krigsmakt

Steinheim har inte direkt en stående armé i modern mening men ett välutvecklat milissystem. De olika klanerna organiserar förband vars uppgifter i fredstid främst är att bevaka och patrullera gränserna och bergsvägen. Dessa utgörs av en kärna av yrkeskrigare och, till större delen, av unga dvärgar som gör en sorts ”värnplikt” under begränsad tid.

De yrkeskrigare som finns i övrigt är klanhövdingarnas – och kungens, när det finns en sådan – hirder och en del specialister på t ex strid under jorden. De s k gränsjägarna patrullerar och spanar ovan jord och är skickliga på att röra sig både i bergs- och skogsterräng.

 

Hamerländarna har inga stående styrkor, utöver de små hirder de främsta storbönderna håller, men kan organisera lokala och regionala uppbåd och, om det beslutas på Hamermót, förena dem till en bondehär.

Östra Steinheim har ett stort ytterområde, Östra Djupen, avdelat för att inhysa flyktingar i händelse av krig eller annan fara. Djupare än så släpps människorna dock aldrig in i det egentliga dvärgriket.

Kommande evenemang

Det finns inga kommande evenemang just nu.

Arkiv