Kungariket Sunnanslätt

sunnanslatt

Sunnanslätts riksvapen

Sunnanslätt är ett litet men välmående kungarike i östra Thule som tidigare ingick i det gamla Gedariket (numera grannriket Gedanien). Sunnanslätt motsvaras geografiskt ungefär av Södermanland och Närke.

Sunnanslätt är rikt och har varit en ekonomisk stöttepelare i alliansen mot Fursten; det är också det av de allierade rikena som drabbats lindrigast av krigets direkta härjningar. Det är också det av rikena i norr som tagit mest intryck från kontinenten.

 

Snabbfakta

  • Styresskick: Monarki (vakant), valrike
  • Regent: Rådsregering
  • Religion: Ljusets lära
  • Huvudstad: Spegelhamn (5 000 invånare)
  • Språk: Nordtunga
  • Folkland: (Egentliga) Sunnanslätt, Nedermark
  • Folkgrupper: Mestadels svioner
  • Folkmängd: Ca 130 000
  • Yta: Ca 12 000 km2

 

Geografi

Sunnanslätt gränsar i norr till Arosia och Gedanien, i öster till Innanhavet, i söder till Gotmar, i sydväst till Gautrike och i väster till Västmark. Riket är indelad i två s k folkland: Egentliga Sunnanslätt i öster och Nedermark i väster.

Egentliga Sunnanslätt är ett lågland med småkuperad terräng; skogbevuxna höjder varvas med sjöar, torvmossar och små lerslätter. Söder och väster om Hedåssjön finns större slättland, och i västra Nedermark börjar landet bli höglänt.

De viktigaste städerna i riket är huvudstaden Spegelhamn, belägen vid en sydlig vik av Almarsjön, samt Örnevall i Nedermark. Därutöver finns städerna Oxehus och Tälje och köpingarna Askåsa, Ragnhildstuna och Granholm.

Det finns en del större och mindre stenborgar utspridda över riket. Till skillnad från i Gedanien är alla de större borgarna i kungamaktens händer.

 

Kartor

sunnanslatt

Sunnanslätt

 

Historia och ursprung

harpspelare

Sunnanslätt är ungt som eget rike. Folklanden Sunnanslätt och Nedermark ingick sedan gammalt i det gamla Gedariket, föregångaren till det nuvarande kungariket Gedanien. Där var särskilt Sunnanslätt länge ett av kärnlanden, ett starkt fäste för Gedakungarnas makt och den landsände som var mest öppen för nya idéer och intryck – det var där Ljusets lära först fick fäste.

En bit in på 1000-talet gjorde de sunnanslättska stormännen uppror mot Gedakungen och det slutade med att de valde utlänningen Johann av det almandiska huset Riefenthaal till kung 1032. Efter tio års krig slöt man fred och kungariket Sunnanslätt, som bestod av folklanden Sunnanslätt och Nedermark, erkändes av Gedanien. Sedan dess har rikena haft fred.

Under de hundra åren som kungarna och drottningarna av huset Riefenthaal regerade i Sunnanslätt blev det almandiska inflytandet stort på landet. Många riefenthaalska och andra almandiska köpmän, frälsefolk och soldater slog sig ner i landet. Invandrarna assimilerades gradvis men många borgare och en del lågfrälse har almandiskt påbrå.

Den siste riefenthaalske kungen mördades 1131 och sedan dess har ingen ny monark valts, delvis på grund av rykten om en förbannelse över tronen. Riddaren Theoderik Skiöld var riksföreståndare fram till sin död 1148; sedan dess styr riksrådet landet.

Sunnanslätt har drabbats relativt lindrigt av kriget mot Fursten; de enda större krigshandlingarna på sunnanslättsk mark var en stor Furstlig räd 1141. Riket har bidragit med trupper till de flesta av de gemensamma operationerna.

Det senaste året har en avlägsen släkting till de riefenthaalska kungarna, Parzifal av Eltz, visat intresse för att låta välja sig till kung. Han har till att börja med erbjudit Sunnanslätt en militär allians och truppstöd.

Fördjupning:

 

Samhällsskick och folk

riddarenojungfrunSunnanslätt är formellt en valmonarki även om alla monarker som regerat landet hittills hörde till huset Riefenthaal. Kungamakten är inte absolut utan monarken förväntas styra med lag och rätt och i samråd med riksrådet.

Det världsliga frälset, adeln, är skattebefriade i utbyte mot krigstjänst. Sunnanslätt är det frälserikaste av de norra rikena; stora delar av landets jord ägs av världsliga stormän eller av kyrkan. De främsta adelsfamiljerna bär titlar som grevar och friherrar. En del av lågfrälsefamiljerna har almandiskt ursprung.

De världsliga och andliga stormännen och -kvinnorna i riksrådet har sedan lång tid utkämpat en dragkamp med kungamakten om makten och befogenheterna i riket, och frälset har långsamt sett sin position försvagas även om den fortfarande är stark. Några starka spelare i riksrådet har dock också varit anhängare av en starkare centralmakt.

Kyrkan är stark och inflytelserik, både ideologiskt och ekonomiskt i kraft av sitt stora jordinnehav. Patriarken av Spegelhamn är en viktig medlem av riksrådet.

Städerna är ekonomiskt viktiga och har stor självständighet i egna affärer men inte mycket politiskt inflytande utanför dessa. Många borgare är av almandisk släkt.

Bönderna har en relativt stark ställning; omkring en tredjedel äger sin egen jord, andra är landbönder (arrendatorer) men fria och inte livegna. Riksföreståndare Theoderik utmärkte sig för att i högre grad än kungarna före honom bevaka böndernas rättigheter.

Bergsmännen i Nedermark är ägare eller delägare i gruvor. De är mestadels ursprungligen välbärgade bönder med gruvdriften som sidosyssla. Ett par bergsmän är dvärgar. I likhet med städernas borgare är bergsmännen ekonomiskt betydelsefulla men har inte större politiskt inflytande. De är en mindre betydande grupp än i Högmark.

Det finns inget fast parlament, men landsting med alla ständer kan kallas samman när viktiga slut behöver förankras.

 

Minoriteter

Många borgar- och lågfrälsefamiljer är som sagt av almandiskt ursprung vilket mest märks på namnen; de almandiskättade utgör inte direkt en distinkt etnisk grupp. En del almandiska handelsresande och sjöfarare brukar vistas i hamnstäderna.

En del dvärgar har också slagit sig ned särskilt i Nedermark, inte minst dissidenter från Steinheim. En del av dem har köpt mark eller andelar i gruvor och slagit sig på bergsbruk.

Fördjupning:

 

Dräktskick och utrustning

Typiska exempel på sunnanslättsk dräkt i olika samhällsklasser

Dräkt och annan utrustning i Sunnanslätt är inspirerade av nord- och västeuropeiskt mode under 1300-talet.

Fördjupning:

 

Krigsmakt
spjut1

Välutrustad sunnanslättsk fotsoldat

Kungariket Sunnanslätt har, i likhet med de andra norra rikena utom Furstendömet Margholien, inte en stående krigsmakt i modern mening. I teorin utgörs de härar som i krigstid mönstras av dels värvade trupper som tjänstgör för sold, dels de som fullgör sina ”feodala” förpliktelser i form av krigstjänst på deltid. I praktiken är gränsen flytande mellan grupperna.

Regenten har följande resurser att tillgå för att sätta upp arméer:

Hirden: Kärnan i krigsmakten är monarkens egen hird, hans krigsfölje och livvakt. Den består dels av riddare och andra frälsekrigare med följen som gör mer eller mindre långvarig tjänst vid hovet, dels av ofrälse yrkessoldater. Hirden avlönas av regenten och står alltid till hens förfogande. Under riksföreståndartiden har man fortsatt tala om hirden som kunglig då riksföreståndaren var en ställföreträdare.

Frälsets rusttjänst: Adeln är skyldig att i utbyte mot skattefrihet vara redo att göra krigstjänst som pansrade ryttare och hålla sig själva och sina följen med utrustning. I praktiken är det numera vanligast att frälsetrupperna värvas genom kontrakt (se nedan). Stormännen har också egna hirder efter vad de har råd med.

Städerna: Städer och bergslager har skyldighet att sätta upp och bekosta mindre förband fotsoldater under två månader per år. Dessa kan utgöras av mer eller mindre frivilliga stadsbor, lejda yrkessoldater eller en blandning.

Bondehärar: I krig kan regenten begära att bönderna i ena eller båda folklanden sätter upp en här. Den organiseras i lokala och regionala enheter och bondemenigheterna bestämmer själva vilka som ska tas ut till tjänst. Om bondesoldaterna ska tjänstgöra utanför sitt eget folkland har de rätt till sold. Fullskaliga bondehärar brukar bara kallas ut för stora fälttåg.

Värvning och kontrakt: En stor del av stridskrafterna värvas genom kontrakt och tjänstgör för sold i penningar. Kontraktören, vanligen en frälsekrigare, åtar sig att tjäna för en viss tid med ett visst antal soldater, som hen själv ansvarar för att värva, träna och utrusta. Sådana kontrakterade följen kan vara allt ifrån en handfull stridande till flera hundra. De är ofta kortlivade – men har en fastare kärna av kontraktörens egen hird – och många soldater tjänar i ett följe en säsong och i ett annat nästa.

Det finns också en del förband av yrkessoldater som värvats direkt för regentens räkning och hålls på en mer varaktig bas. De är organiserade i fänikor och i första hand knutna till de stora slotten.

Sunnanslätt har ofta också förstärkt eller delvis ersatt sina egna trupper genom att värva utländska legoknektar, vanligen i hela grupper och förband, för säsongen.

 

Sunnanslättska trupper brukar bära en svart Ljuspil synligt någonstans – som en armbindel, bältesvimpel eller fastsydd på kläderna – som ett gemensamt fälttecken.

 

Kända personer

Klicka på bilderna för att läsa mer om dem.

Läs mer: Vem är vem i Sunnanslätt?

Kommande evenemang

Det finns inga kommande evenemang just nu.

Arkiv