| Utskriftsvänlig sida |
I allmänhet kan sägas att namnskicket bland talvi-, suosti- och kerifolken är inspirerat av finskt namnskick under medeltiden. Allt är dock inte “korrekt“, det gör vi heller inga som helst anspråk på.
Liksom i Thule har de flesta vanliga människor ett förnamn och ett tillnamn - ett beskrivande epitet.
Förnamnen är finskklingande.
Exempel på kvinnonamn: Aarnikka, Abble, Ablum, Aili, Akka, Alitsa, Annikki, Dordi, Esteri, Eura, Helka, Helki, Iliana, Jita, Kaita, Kauki, Kirsti, Kunne, Könikkä, Luci, Läpsä, Madelin, Maisa, Maritta, Metta, Mieli, Miksitä, Pirita, Rikitsa, Saara, Seikka, Sirkka, Siitsa, Suom, Toikka, Tuve, Viina, Viisa
Exempel på mansnamn: Ahti, Airik, Airikka, Akseli, Akus, Alli, Anatis, Antti, Anundi, Arno, Arvo, Asikko, Asko, Aslak, Asmus, Basti, Benne, Biril, Ervasti, Eskeli, Haakon, Hakuli, Hannu, Hansso, Harittu, Hartikka, Heikki, Heino, Hemminki, Himottu, Hinkki, Hintrikki, Hintsi, Huja, Iha, Ihala, Ihalempi, Ikämä, Ikälempi, Ilari, Ilkast, Ilkko, Ilmari, Inki, Isku, Issakka, Iäntaukka, Jaakko, Jaakkima, Janottu, Jolno, Junkka, Junni, Jurva, Jussi, Juuti, Kaapo, Kalli, Kari, Kauka, Kauppi, Kiel, Knuutti, Kolkka, Kuosma, Kyyrö, Kyösti, Käyki, Laaso, Lanssi, Lauri, Lemetti, Lempi, Levo, Lieto, Lulli, Martti, Matti, Maunu, Miemo, Menikko, Mielikko, Mikkeli, Mikko, Nakka, Nikula, Olli, Paavali, Parkko, Peha, Pentti, Pekko, Pettri, Pyyrikki, Raino, Riikil, Riku, Rinse, Rossi, Sankki, Selli, Sepi, Seppä, Siuko, Siuri, Suikki, Sukari, Tapio, Tenttu, Tiidikka, Toivo, Toivaro, Tuokki, Uito, Vasti, Veikko, Vitikka, Vihattu, Vämmä, Yrjänä, Östi
Tillnamnen kan ta många olika former.
Matronymikon och patronymikon: Dessa tillnamn är bland de vanligaste och betecknar vems son eller dotter man är. Normalt är det efter den mer betydande av föräldrarna och är vanligen baserat på dennes förnamn, men kan ibland bildas av ett tillnamn.
Det typiska sättet att bilda ett patronymikon är att lägga -poika (son) eller -tytär (dotter) till förälderns namn: Jita Rikutytär, Arno Karipoika. Det här är särskilt dominerande bland de egentliga talvi, alltså i västra Talvala.
En annan variant är att lägga till genitivändelsen -nen till förälderns namn (eller varianter som -n, -inen eller -in). Exempel: Kirstis son Matti kan kalla sig Matti Kirstinen. Den här formen av patronymikon är vanligare i östra Talvala, särskilt bland kerifolket. Suostifolket använder båda varianterna ungefär lika flitigt.
Namn efter hemort: Det är också rätt vanligt att man får ett tillnamn efter sin hemgård eller -by. Dessa tillnamn bildas vanligen på samma sätt som den senare varianten av patronymikon ovan. Bonden Nakka på gården Kurhila kan alltså kallas Nakka Kurhilainen. Ibland kan ett gårdsnamn få karaktär av släktnamn - det är särskilt vanligt för storbonde- och hövdingasläkter med en välkänd stamgård som de identifieras med.
Övriga tillnamn: I övrigt förekommer, liksom i Thule, tillnamn efter yrke, bedrifter, utseende, egenskaper och liknande. Sådana tillnamn kan vara antingen på finska eller svenska efter eget tycke. Sådana här tillnamn kan ibland kombineras med något av de tidigare nämnda tillnamnen.