Utskriftsvänlig sida

Konungariket Gedanien

En kort introduktion

Theo Axner, 2015


Vad är Gedanien?

Gedanien är ett litet kungarike i östra Thule som utgjorde kärnan i det gamla Gedariket, som grannrikena Arosia, Högmark och Sunnanslätt knoppats av från. Gedanien motsvaras geografiskt ungefär av Uppland.

Gedanien har varit ett kärnland i alliansen mot Fursten sedan kriget började och har drabbats hårt av kriget. Under flera år låg 2/3 av Gedanien under Furstlig ockupation, och landet är ännu märkt av ockupationsåren.

Kungariket Gedanien
Styresskick Monarki, arvrike
Regent Kung Imrar IX
Religion Ljusets lära
Huvudstad Geda (7 000 invånare)
Språk Nordtunga
Folkgrupper Mestadels svioner
Folkmängd Ca 150-200 000
Yta Ca 13 000 km2

Geografi

a
Fler kartor (klicka för större)
Thule: politisk indelning
Geda
Gedanien och Arosia
Norra Gedanien

Gedanien gränsar i söder till Sunnanslätt, i väster till Arosia, i norr till Margholien och i öster till Innanhavet. Landet är slättland och även om det till stor del är skogtäckt är det betydligt öppnare och mer uppodlat än grannländerna i norr och väster. Särskilt det inre, södra och mellersta Gedanien är mycket bördigt och väl uppodlat. De största sjöarna är Almarsjön i söder, som utgör gräns, och Sunnaren i norr.

Gedanien är indelat i fem s k folkland: Nordraland, Sundraland och Vestraland i inlandet och Norra och Södra Sjöland längs kusten.

De största städerna är huvudstaden Geda och hamnstaden Drakhem. Två mindre städer är Månhella och Svartgrund.

Gedanien är mycket rikt på borgar, ett arv från den turbulenta tid då mycket makt låg i händerna på lokala borgherrar. Det finns 15-20 stenborgar i riket, de flesta av dem små men några stora - den största är Imrarsborg i Geda. Omkring hälften av borgarna är under kunglig kontroll, de andra ligger under grevar och friherrar. En av de stora borgarna, Tornholm längst i nordost, är fortfarande i Furstliga händer.


Historia och ursprung

Konungariket Gedanien är arvtagaren till det gamla Gedariket, som grundades i mitten av 400-talet. I det endast fragmentariskt bevarade Imrarskvädet beskrivs hur fiskarsonen Imrar från Geda lyckades överlista och besegra häxkonungen Gholan den Ogudaktige och bryta dennes skräckvälde över Norden. Imrar erkändes härefter som kung och utropade det rike som fick namn efter hans hemby.

Gedariket var en federation av folkland och när det var som störst, omkring LjÅ 900, omfattade det en stor del av mellersta Thule inklusive nuvarande Arosia, Högmark och Sunnanslätt som alla kan sägas ha avknoppats från Gedariket. Riket var också en stark sjömakt som tog upp tributer vida omkring. Under 800-talet koloniserades rentav stora delar av Talvala öster om Innanhavet, men de kolonierna gick i stort sett förlorade genom det Lilla Mörkret.

Gedakungarnas makt raserades till stor del i och med det Lilla Mörkret omkring 905 då landet härjades av orcher och vättar från Nordanlanden. Det nuvarande kungariket Gedanien växte fram ur Gedakungarnas ansträngningar att åter bygga upp och konsolidera sin makt. Arosia valde sin egen kung redan efter det Lilla Mörkret och Sunnanslätt bröt sig ur i mitten av 1000-talet.

Riket har också skakats av inbördes strider, men de sista 80 åren ungefär har en stabil dynasti - den gren av den gamla kungaätten som kallas Falkätten - suttit på tronen.

År 1139 invaderades Gedanien av Fursten av Margholien, vilket blev början på ett krig som ännu pågår. Gedanien har drabbats hårt av kriget mot Furstendömet. Under krigets första år lades 2/3 av landet under Furstlig ockupation. Sedan belägringen av Geda hävdes hösten 1142 har man gradvis tagit tillbaka det ockuperade landet; hösten 1148 intogs Vidmarkshus och med det har hela Gedanien utom det land som kontrolleras från borgarna i Strand och Tornholm, som ännu är i Furstliga händer, återtagits.

Läs mer:


Samhällsskick och folk

Gedanien är en monarki och sedan ungefär ett sekel också ett arvrike. Monarkens makt är dock inte absolut; hen förväntas styra med lag och rätt och i samråd med riksrådet, och för att genomdriva sin vilja är hen också beroende av de olika ständernas stöd - även de talrika och fria bönderna.

Det världsliga frälset, adeln, är skattebefriade i utbyte mot krigstjänst. De främsta adelsfamiljerna styr varsitt län baserat kring en borg och bär titlar som grevar och friherrar; det råder dock inte en fullt utvecklad feodalism i riket. Särskilt efter de många åren av krig finns det ett talrikt fattigt men stridsvant lågfrälse. De mest betydande stormännen samlas i riksrådet som bildar en sorts regering när en monark är minderårig eller, som nu, sjuk.

Kyrkan är stark och inflytelserik, både ideologiskt och ekonomiskt. Ärkematriarken av Geda är också kyrkligt överhuvud för hela Thule och överordnad de andra patriarkerna. Ärkestiftet omfattar förutom Gedanien också Örike och teoretiskt hela Margholien och Nordanlanden.

Städerna är ekonomiskt viktiga och har stor självständighet i egna affärer men inte mycket politiskt inflytande utanför dessa.

Bönderna har en relativt stark ställning; omkring hälften äger sin egen jord, andra är landbönder (arrendatorer) men fria och inte livegna.

Det finns inget fast parlament, men landsting med alla ständer kan kallas samman när viktiga slut behöver förankras.

Sedan hösten 1148 regeras riket av riksrådet då kung Imrar är oför. Flera oförlösta konflikter mellan olika läger i rådet hotar att komma upp till ytan trots den enande faktor som utgörs av hotet från Fursten. Rikets drots (högste rättvårdare), friherre Arald Eldstierna, har byggt upp en stark maktställning och en fruktad egen underrättelsetjänst.

Läs mer:


Dräktskick och utrustning

Dräkt och annan utrustning i Gedanien är inspirerade av nord- och västeuropeiskt mode under 1200- och tidigt 1300-tal; omkring 1200-1325. Filmer som går i någorlunda rätt visuell stil är till exempel Kingdom of Heaven, Ivanhoe och Arn: riket vid vägens slut.

Läs mer:

För att underlätta för dig som redan har kläder men i "fel" stil har vi ordnat ett par s k morphguider som ger vägledning till hur man kan anpassa delar av dräkter för andra perioder till gedanskt dräktskick.