Det här kan anses vara specialkunskap för personer som är speciellt kunniga om Margholiska oknytt – eller oknytt själva
—
Oknytt i Thule inom ett område organiserar sig i något som kallas för hov, en hierarkiskt struktur som styrs av härskaren. (Se Oknytt i Thule)
På den norra sidan om Högälven har sedan lång tid tillbaka det stora Vinterhovet, som styrts av Vinterkungen, härskat.
Till sin natur är de nordliga oknytten inte helt olika sina sydligare “fränder”. De kan däremot vara något kargare och hårdare till temperamentet.
Bland vanliga margholiska oknytt kan nämnas:
- Gruvrån, eller bergsrån, vilka inte är så vanliga längre söderut eftersom de håller till i bergen. Till skillnad från övriga rån hör de till elementet jord och inte vatten.
- Huldror, nära besläktade med skogsråna i söder, rör sig i skogarna.
- Vitterfolket lever på fäbodarna och är i allmänhet ett fredligt släkte.
- Strömkarlar eller forsrån vistas i älvar och bäckar.
En stark makt i Vinterhovet har alltid varit Nattmaran. Detta väsen är hetsigt till sitt temperament och lömsk att ha att göra med.
Vinterkungen själv tillhör från början älvorna och är nära besläktad med den isande nordanvinden.
Furstens inflytande
När fursten först tog makten i Margholien hade han som strategi att oskadliggöra oknytten i trakten. Ett av de första stegen var att med hjälp av Nestor inaktivera lagen. Genom det skapades en obalans som gjorde att han kunde börja påverka oknytten med sin blodsmagi.
Fursten fördrev eller spärrade in de mäktiga väsen han inte kunde korrumpera. Ett av dessa är Högälven, “gränsvakten mot de sydliga hoven”, en annan är Vinterkungen, härskaren över Vinterhovet, som ingen vet vart den har tagit vägen.
Genom att de flesta kvarvarande ädlingar är förslavade med blodsmagi kan fursten fortfarande påverka de andra oknytten (eller är det för att han korrumperar själva jordkraften genom källorna?). Genom att ädlingarna fortfarande går i god för sina undersåtar kan inte Jägaren göra något åt saken. (Läs mer om oknyttens lag)
Fursten såg också till att splittra hovet i mindre delar. Dessa styrs nu av mindre mäktiga härskare som antingen ligger under fursten eller är för rädda för att göra något. Ett undantag är Nattmaran, som skapat ett eget litet hov uppe i bergen och strävar efter att frigöra oknytten från fursten influenser.