| Utskriftsvänlig sida |
Den här tidslinjen innehåller händelser från de senaste åren, från 1102 till vintern 1107/1108. Händelserna är huvudsakligen ur kungens folks perspektiv.
För tidigare händelser, se Händelser i mannaminne.
Kung Ragnvald firar påsk i Tennsjö och bjuder ett stort antal fattiga till bordet.
De svenska jarlarna Sigrid Torildsdotter (sedermera drottning av Hunaland) och Erland Torstensson besökte Berghem och ställde där till visst rabalder genom att söka vinna folket för sveakungens sak. Detta vann dock föga anklang och de gav sig av, men lovade att återkomma.
Två högättade norrmän, som sade sig vara kung Magnus sändebud, besökte Berghem vid samma tid. De försvann och återvände heller aldrig till Norge; de lär ha dräpts i närheten av Berghem. Vitt spridda rykten gör gällande att det var några av kung Ragnvalds hirdmän som dräpte dem, men det har inte gjorts några officiella yttranden i ärendet vare sig från hunaländskt eller norskt håll.
En liten svealändsk här gör en serie räder in i Hunaland. Flera gårdar plundras, däribland Hotangen och Koll. Ett par skärmytslingar utspelas, däribland en större strid där Ragnvalds hird vinner en mindre seger. Svearna retirerar ur landet efter att ha plundrat Hol.
Bland de hunalänningar som dräpts är den nästan hundra år gamla Glo-Mida som var landets främsta sagoberättare.
Läs mer om kungens hirds inblandning i striderna!
Ragnvald dricker jul på Basseberg.
Utomlands:
Kung Ragnvald beger sig till Berghem med ett följe för att möta sveakungens utsända delegation med jarl Sigrid i spetsen. Förhandlingar om Hunalands förhållande till sveakungen inleds och leder efter en del inledande bråk till överenskommelser; en allians sluts och Ragnvald skall giftas in i kung Inges släkt. Ragnvald, som bara nöjer sig med det bästa, utverkar att trolovas med jarl Sigrid själv.
Ätten Ekehufvud åtar sig att bidra till en kyrka i Berghem eller dess närhet till nytta för pilgrimer och resande.
Airik Joarsson av ätten Ekehufvud som vann kamperna i Berghem belönas med en plats i kungens hird. Han får också ansvaret för kyrkbygget i Berghem.
Utomlands:
Vaino Oddgrimsdotter råkar in i en tvist om hennes morfar Sigtryggs arv, storgården Hucke i Jämtland. En styvson till Sigtrygg, Vemund Åkesson, gör på eget bevåg anspråk på godset. Vaino besöker två gånger Vemund i väpnat följe; andra gången slutar mötet i att Hucke brinner ned och Vemund dör i oredan under branden. Då arvet nu inte bestrids skiftar Vaino och hennes bror, landherse Ragne, delningen i godo.
Utomlands:
Ragnvald beger sig till Svealänderna med ett mindre följe, dricker jul hos kung Inge i Sigtuna och närvarar jämte jarl Sigrid vid ärkebiskop Assers invigning i Lund.
Jämtländska krigare slår ut en räd mot östra Hunaland men drivs tillbaka. Steinar Hakonsson i Kartåsa tros ligga bakom; hans son Vidsten deltar i alla fall i räden och tas till fånga. Vidsten lämnas ut mot en dryg lösensumma.
Utomlands:
Kyrkan i Ulvhammar, en trolovningsgåva till kung Ragnvald från jarl Sigrid, blir färdig. Den unge norrmannen Steingrim Öysteinsson, en yngre son till Öystein Hjort på Grutseter, installeras som församlingspräst.
Tre eller fyra döda och pålade kroppar hittas på olika platser i Hunaland. Kropparna anses tyda på att en grupp av Brestas tillbedjare rört sig från södra Hunaland mot Helvetesporten.
Utomlands:
Ask Turesson återvänder till Hunaland i sällskap med hirdhersarna Stig och Halldis; de hade mötts på väg till Santiago de Compostela.
Kung Ragnvald besöker på nytt Berghem med ett följe lagom till tiden för kamperna.
Fader Laurens, kung Ragnvalds hirdpräst, beslutar sig för att lämna Hunaland för en lång pilgrimsfärd. Han och kungen skickar bud för att få en ersättare sänd. Laurens går med på att stanna tills dess ersättaren faktiskt anlänt.
Sommaren blir mycket regnig och skördarna dåliga.
På sensommaren firar Ragnvald och fru Sigrid sin trolovning på Ulvhammar. Det beslutas att bröllopet ska stå i Västergötland följande år.
Strax därpå får Ragnvald dock bud från kung Inge med en begäran om hjälp till ett krigståg i österled (se nedan). Han samlar två skeppslag, totalt ca 70 man, och bryter upp i augusti.
Sommaren 1104 slår också ett stort norskt rövarband under ledning av den beryktade nidingen Skjald Kvaellulvson ut ett anfall mot Björkängen, men de slås tillbaka med stora förluster delvis tack vare en grupp unga krigare från Stenstorp och Vinterfors som råkar befinna sig på gården vid tillfället. Stenstorparnas ledare Raut Sindrasdotter dräper själv Skjald.
Utomlands:
Den svensk/hunaländska expeditionsstyrkan - tio skepp, varav två hunaländska - avseglar mot Ryssland under jarl Erland Torstenssons befäl. Man kommer fram till Novgorod i oktober, mottas av fursteparet och deltar i en del strider mot kumenerna.
Jämtländska krigare slår ut en räd mot östra Hunaland men drivs tillbaka. Steinar Hakonsson i Kartåsa tros ligga bakom; hans son Vidsten deltar i alla fall i räden och tas till fånga. Vidsten lämnas ut mot en dryg lösensumma.
Österlandsfararna:
Nådens år 1105 blir ett nödår efter förra årets dåliga skördar och svält råder i stora delar av Hunaland. Ask Turesson på Graneholm bistår delar av sydvästra Hunaland med kött och säd till billigt pris.
Kyrkan i Berghem blir färdigbyggd under vårvintern.
Österlandsfararna:
Landherse Eldbjörg Torgrimsdotter av Sköldätten till Storåsa dör.
En livsmedelsfora från Graneholm överfalls på vägen mot Gubbkroken. Rövarna dräper allt forfolket, inklusive herse Asks kusin Hervor Aslaugsdotter. Ask svor att straffa rövarna och gick hårt fram mot de förbrytare han kunde finna.
Den nybyggda kyrkan i Berghem bränns ned. Palle Skrivare misstänks för brottet men överbevisas inte.
Fader Randulf, den nye engelske hirdprästen, anländer i Hunaland på senvåren. Efter att ha satt honom in i hans uppgifter lägger fader Laurens ned sitt ämbete och beger sig söderut på sin pilgrimsfärd.
Utomlands:
Rysslandsfararna återvänder efter en kort mellanlandning i Sigtuna, där Ragnvald hämtar upp jarl Sigrid, i triumf till Hunaland, tungt lastade med byte och ära.
Ragnvald beger sig efter återkomsten från Ryssland som vanligt till Berghem med ett följe, inklusive de män och kvinnor från bygden som följt honom i österled. Med sig för man rikliga skänker av mat och dryck.
Kungen utnämner Ask Turesson till landherse för södra Västerdal då den avlidna Eldbjörg saknar vuxna arvingar. Tiden närmast efter kamperna tillbringar denne dock med några krigare i Berghem för att säkra området.
Läs mer om vad några av hirdhersarna sysslar med sommaren 1105.
Hirdherse Magnus Ivarsson går till fots till Trondheim och tillbaka som botgöring. Vid Olofsplatsen får han en syn av S:t Olav själv.
Ragnvald skänker Hola till herse Halldis Björnsdotter, som i sin tur skänker gården till kyrkan och avsätter silver för att bygga en ny kyrka.
Herse Galte Jorvarsson får gården Huldrehem och döper om den till Norra Sanna efter sin födelsegård.
Under sensommaren beger sig Ragnvald till Danmark med ett stort följe, både ur sin egen hird och hunaländska stormän och bönder, för att gifta sig. Då Halldis ingår i följet får landherse Ask överta befälet för jakten på Brestadyrkarna.
Utomlands:
Ragnvald och Sigrid vigs i Lunds domkyrka av ärkebiskop Asser. Efter vigseln säger Värmlandshirden, som följt med på resan, upp sin tjänst och kommer inte med tillbaka till Hunaland. Ragnvald tillbringar en tid efter vigseln i Sveariket innan han återvänder till Hunaland senare under hösten. Kungens hemkomst blir försenad då sveakungen Inge plötsligt dör kort efter att hunalänningarna dragit norrut; Ragnvald återvänder för att närvara vid Inges gravöl och knyta närmare kontakter med hans förmodade efterträdare, brorsonen Filip.
Medan kungen är bortrest fortsätter jakten på Brestadyrkare i Hunaland under befäl av landherse Ask. Tre grupper påträffas; deras gudabilder förstörs och nidingarna hängs.
De asatroendes stencirkel utanför Berghem befinns vanhelgad före höstblotet. När kung Ragnvald så småningom kommer hem i november förklarar han att den skyldige skall straffas enligt lagen. Det har dock ännu inte blivit känt vem som ligger bakom dådet.
Utomlands:
Vintern i Hunaland blir lugn.
Aposteln Jakobs kyrka i Hola blir färdig. Tills vidare får den agera församlingskyrka även för Berghem.
Den nyvigde fader Eadred, en nitisk missionär från södra England, anländer under våren från Trondheim och installeras som präst i Hola och Berghem.
Från Essex i England kommer den 30-årige fader Eadred i Hola kyrka. Han kom på våren 1106 som nyvigd präst via Trondheim, där han verkar ha fått biskopliga förmaningar att driva på missionsarbetet i Hunaland. Han är en mycket nitisk missionär som inte förstår mycket om den hunaländska kulturen, så för att göra honom mera hemmastadd och mindre avog mot de asatroende har han fått en hunaländska till hustru – Alov Hugesdotter från Vitbäcken. Sedan bröllopet på hösten 1106 har fader Eadred dämpat sig något och dessutom lärt sig det nordiska språket på mycket kort tid. Fader Eadred är också präst i Berghems kyrka.
Drottning Sigrids första längre vistelse i Hunaland sedan vigseln blir avkortad då hon plötsligt ger sig av, enligt rykten några dagar efter ett stort gräl med kungen.
Senare under sommaren avvärjer några av kungens hirdkämpar ett överfall på en silvertransport från Stortind.
Bassändan överfalls av jämtska rövare, men byborna slår tillbaka anfallet. Tre av de sju rövarna tas till fånga och lämnas ut mot lösen.
Fader Eadred i Hola vigs samman med den infödda Alov Hugesdotter från Vitbäcken. Efter bröllopet dämpar han sig något i sin missionsnit och lär sig också språket fort.
En tvehövdad svart katt föds i Gubbkroken. Folk spekulerar mycket kring huruvida det är ett gott eller dåligt tecken.
Aske, en försupen bonde från Berghem som några år tidigare mystiskt blivit rik men sedan råkat i olyckor på nytt, lämnar byn i november och hittas senare död på Västanmyren, av allt att döma ett offer för gastarna där.
Utomlands:
Ragnvald besöker ånyo Svealänderna för att dricka jul, den här gången med ett större följe. Under julgillet försonas han enligt uppgift med drottning Sigrid, något som får synliga följder några månader senare...
I Berghem dör Palle Skrivare strax efter jul under mystiska och ohyggliga omständigheter.
Utomlands:
Under vårvintern börjar oroväckande rykten läcka in från Norge; det sägs att åtskilliga norska stormän vill dra in i Hunaland och dräpa hedningar till Guds ära. Det verkar mest vara prat än så länge, men kung Ragnvald tar hotet på tillräckligt allvar för att börja se över Hunalands beredskap på angrepp.
Ragnvalds västgötska drottning Sigrid besöker på nytt Hunaland till kungens påskgille i april. Drottningen är nu fullt synligt i välsignat tillstånd, och kungaparets första arvinge väntas till början av hösten. En tid efter påskgillet återvänder hon till hemlandet.
Strax före Kristi Himmelsfärd beger sig kung Ragnvald med ett följe till Koll, dit ett rövarband från Hälsingland under den beryktade Brune-Grim lär vara på väg, och slår plundrarna i grund. Dessförinnan har kungens folk hunnit med att spela Hravn Krappe på Koll ett litet spratt, då han inte kände till att rövarna var på väg.
Tack vare förra årets goda skördar råder ingen nöd ens mot slutet av våren.
Omkring midsommar och slåttertid kommer drottning Sigrid upp till Hunaland på nytt.
Kung Ragnvald börjar resa runt i riket och inspektera bygdernas försvarsberedskap. Först kommer turen till gränsmarkerna västerut, därefter - efter den tidigt avklarade slåttern - till Berghem. Kungens besök där sammanfaller som de flesta år med sommarens marknader och kämpalekar, och det blir en händelserik vecka.
Efter överfallet sätts fredspakten på prov och håller; såväl hedniska som kristna hövdingar sluter utan tvekan upp vid kungens sida och med gemensamma ansträngningar jagar man ned resterna av Ulvfangs följe. De som inte dräps flyr landet.
I slutet av juli återsamlas kungens folk och deras förbundna till ett stort Jakobsgille i Berghem.
I september föds kung Ragnvalds och drottning Sigrids första dotter Katarina Brigida, och vid Mickelsmäss (29 september) hålls ett stort kristningsgille på Tångvalla. Företrädare för de flesta större ätter i Hunaland gästar kungsgården, likväl som en del fränder till drottningen från Svea- och Götaländerna och norska släktingar till kungen.
Utomlands:
Kung Ragnvald håller ett förhållandevis anspråkslöst julgille på Ulvhammar.
Utomlands: