De högvälborna
Drott Ragnvald Torvaldsson Knaphövde till Tångvalla
Hemland: Hunaland
Hemort: Tångvalla
Levnadsår: 1051-1095
Religion: Asatroende
Släktband:
- Far till kung Ragnvald Ragnvaldsson, Hrafnhild Ragnvaldsdotter, Olof Ragnvaldsson och Steingrim Jorunnson
- Gift med Aslög Egilsdotter
- Son till drott Torvald Ragnarsson och Ulvhild
- Bror till Asbjörn och Brand Torvaldsson
- Halvbror till herse Frode Alfhildsson
Ragnvald Torvaldsson, kung Ragnvalds far, var den främste bygdehövdingen i Hunaland som hans förfäder varit i åtskilliga släktled. Han blev sin ätts huvudman redan vid femton års ålder, då hans far Torvald stupade vid Harald Hårdrådes sida i England.
Ragnvald själv seglade mer än en gång i västerled, inte minst som han hade flera släktingar och förbundna på Irland och i Skottland. Hans första stora härtåg var 1079, då han seglade till Manx för att hjälpa sina fränder där som anslutit sig till kungakrävaren Godred Crovan. Hunalänningarna stred för Godred vid Snaefell (Sky Hill) och segrade. Fyra år senare drog Ragnvald västerut med några skepp på nytt och hjälpte sina fränder och Godred att inta Dublin. Han anslöt sig också till den danske kung Knuds stora Englandsflotta 1085, men det krigståget försenades och rann ut i sanden, och Ragnvald och hans följeslagare fick nöja sig med några strandhugg i Ranrike.
Därefter började Ragnvald oftare hålla sig hemma och när han reste var det oftare i handel. Han insjuknade och dog kort efter nyåret 1095.
Asbjörn Torvaldsson
Hemland: Hunaland
Hemort: Tångvalla
Levnad: 1054-1097
Religion: Kristen
Släktband:
- Farbror till kung Ragnvald Ragnvaldsson, Hrafnhild Ragnvaldsdotter, Olof Ragnvaldsson och Steingrim Jorunnson
- Son till drott Torvald Ragnarsson och Ulvhild
- Bror till Ragnvald och Brand Torvaldsson
- Halvbror till herse Frode Alfhildsson
De som ber
Fader Randulf av Jorvik
Hemland: England
Hemort: York
Religion: Kristen
Levnadsår: Död 1107
Spelades av: Daniel Staberg på Kampen i ringen V och Landet vaknar
Släktband:
- Son till Robert av York och Ealfdis
- Far till Randulf Rannvisson
Fader Randulf, kung Ragnvalds hirdpräst från 1105 till sin död 1107, kom från York i norra England och var av blandad normandisk och anglo-dansk börd. Innan han hamnade här i den yttersta norden sägs han ha deltagit på korståget till Jerusalem och med egna ögon ha sett den heliga graven.
Randulf fann sig väl tillrätta som Ragnvalds hirdpräst. Han var en orädd förkämpe för kyrkan i Hunaland men hade också ögonen öppna för att det var skillnad på hedningar och hedningar; han stödde i huvudsak Ragnvalds toleranspolitik men drev på kungen för att få bukt med missbruk som hörde ihop med det gamla, såsom offer av trälar.
Randulf dräptes av nidingar i Berghem sommaren 1107. Bland hans sista ord till kungen var att uppmana honom att fortsätta arbetet för att kristna Hunaland med fred och inte med svärd.
Vid julgillet kommande vinter hedrades Randulfs minne med följande vers:
Minns så Randulf, som till Robert och Alvdis, från England kommen
Sänd av Gud från Jorviks strand till Jerusalems stad
Därefter till norden, vid konungens sida han döpte och ledde
hans sista budskap till flocken trogen: segern är nära
Svärdet nedlägg och Kristi storhet i fred förkunna
Med tillit till tron och beendes bönder föll han i Berghem.
Broder Cónal
Hemland: Irland
Religion: Kristen
Levnadsår: Död 1097
Släktband: Inga i Hunaland
Den irländske munk som döpte Ragnvald Knaphövde och följde honom till Hunaland 1095. Broder Conal blev Ragnvald till god hjälp på många sätt; han kände till mycket även om världsliga ting och hjälpte till att införa åtskilliga nymodigheter (bl a kvarnen vid Tennsjö). Conal blev en nära vän både till Ragnvald och hans farbroder Asbjörn.
När Ragnvald året därpå valdes till kung fortsatte Conal att med hans stöd predika kristendomen för vem som ville höra på, men de var båda överens om att gå fram med lämpor och inte tvångskristna befolkningen (se nedan). Andra iriska, skotska och engelska präster började också verka i landet vid den tiden.
Redan 1097 blev emellertid både Conal och Asbjörn mördade av genstörtiga hedningar. Kung Ragnvalds första impuls var att sätta hårt mot hårt, men han beslutade att hedra den fridsamme munkens minne genom att fullborda hans gärning på det fredliga sätt han själv önskat.
De som strider: Hunahirden
Jorulv Uddasson
Rang: Herse
Hemland: Västergötland
Hemort: Barne-Åsaka, sydväst om Skara
Levnadsår: ca 1055-1105
Religion: Kristen
Spelades av: Lennart Hamnelid på Kampen i ringen III, IV och V
Släktband:
- Son till Udda
- Far till Hjalte Jorulvsson
Jorulv var en västgöte som efter att hela sitt vuxna liv ha stridit för olika hövdingar och kungar drog till Hunaland år 1102 för att gå i Ragnvalds tjänst med sin son Hjalte.
Jorulv var en god krigare och en duglig fältskär, men han var också benägen att skaffa sig fiender. Under sitt sista år berikade han sig kraftigt med olika markköp, men hans metoder verkar inte alltid ha varit hederliga. Härvan med hans kvarlåtenskap är ännu inte helt löst.
Sommaren 1105 mördades Jorulv utanför Berghem. Det mesta, fr a det faktum att han pålats i marken, pekar på att det var avguden Brestas anhängare som dräpte honom.
Leif Svarte
Rang: Herse
Hemland: Hunaland
Hemort: Närgö
Levnadsår: Död 1107
Religion: Kristen
Släktband:
- Son till Lena och Ingvar
- Gift med Tyra
Leif var hirdherse under Ragnvald i många år, men stupade i striden vid Koll. Vid julgillet följande vinter hedrades hans minne med en vers:
| Minns så Leif Svarte, |
| son av Lena och Ingvar från Närgö |
| Trogen make till Tyra, |
| fader, herse och stridsman |
| Främst emot fienden, |
| främst vid skrattet och modet |
| I kamp med rövare, |
| räddandes vänner, |
| föll han vid Koll. |
Rolf Arnasson
Rang: Herse
Hemland: Hunaland
Levnadsår: 1053-1092
Religion: Kristen
Släktband:
- Gift med Mathilde av Nantes
- Far till herse Magnus Rolfsson och Marian Rolfsdotter
Rolf följde i sin ungdom kung Ragnvalds farbror Brand Torvaldsson söderut och gjorde krigstjänst först hos kejsaren i Miklagård och sedan hos normanderna i södra Italien. Hos de sistnämnda träffade Rolf den normandiska riddardottern Mathilde av Nantes, som han gifte sig med och tog med hem till Hunaland i mitten på 1080-talet.
Rolf var en ryktbar kämpe och en nära vän till Brand, som förblivit hans änka och barn nära.
Eskil Vidarsson
Rang: Krigare
Hemland: Hunaland
Levnadsår: 1080-1107
Religion: Kristen
Spelare: Gustav Jönsson thecallfromthewild [at] hotmail.com
Släktband:
- Son till Vidar
Eskil hör till en hunaländsk stormannaätt som tidigare varit ovänner med Knaphövdeätten, men nyligen har man grävt ned stridsyxan och försonats. Som ett led i detta har flera av ättens unga män och kvinnor skickats till kungens hird och hushåll, däribland Eskil.
Eskil stupade då nidingar överföll kungens läger i Berghem sommaren 1107. Vid julgillet följande vinter hedrades han med följande minnesvers:
| Minns så Eskil, son av Vidar |
| från Sorkmon kommen |
| Ättling av Rindsdöttrars linje, |
| höljd liksom de i ära |
Stupad i strid för nidingars svärd |
vid konungens sida |
Sköldlös i kungshall |
| med svärdsarmen slagen |
| föll han i Berghem. |
Dan Assarsson
Rang: Krigare
Hemland: Hunaland
Hemort: Stenstorp
Levnadsår: död 1107
Religion: Kristen
Spelare: Gabriel Rizopulos gabriel.rizopulos [at] gmail.com
Släktband:
Dan var en av de unga krigarna från Stenstorp som under ledning av Raut Sindrasdotter och Ärn Klive kom i kung Ragnvalds tjänst hösten 1104.
Dan stupade då nidingar överföll kungens läger i Berghem sommaren 1107. Vid julgillet följande vinter hedrades han med ett långt kväde av sina kamrater:
| 1. Hör mig i Himlarna, högt över Huna |
4. Stadig han stod där, skyddad av sköldmur |
| Kvädet om krigare fallen i kamp | Såg han en blotta i fienders led |
| Dygderna många, armarna starka | Motståndarmannen, mäktig i svärdsarm |
| Stred han mot nidingar, Dan var hans namn | Yxhugget undvek, svarade skarpt |
| 2. Hör mig, ni hirdmän som kände den fallne | 5. Baneman dräptes av hämnande händer |
| Ni minns nu med klagan, med verop och sorg | och lades i omärkt nidingagrav |
| Men vet att han väntar, att stopen står fyllda | Hans namn är nu bortglömt, hans gärningar strukna |
| I döden vi mötas i himlarnas borg | Men evigt vi kväder vårt minne av Dan |
| 3. Hör nu hans kväde, Dan son av Assar | |
| Avlad i Stenstorp, hans moder var Siv | |
| Meldra, hans syster, som först föll av kämpar | |
| Väntar på brodern som slutat sitt liv |
De som arbetar: Hushållet
Agnes Ulfsdotter
Rang: Träl, på dödsbädden frigiven
Hemland: Hunaland
Hemort: Tångvalla
Levnadsår: 1083-1107
Religion: Kristen
Spelare: Christina Karlsson Bodling christina.karlsson [at] gmail.com
Agnes har varit träl på Tångvalla i hela sitt liv; hennes föräldrar, som nu är döda, var också trälar där.
Agnes dräptes då nidingar överföll kungens läger i Berghem sommaren 1107. Kungen frigav henne på dödsbädden så att hon skulle kunna få en fri kvinnas begravning. Hon hedrades på julgillet kommande vinter med följande vers:
| Minns så Agnes, Toves dotter, |
| född invid Tångvalla |
| Tjänade troget som träl |
| sina herrar vid elden och ladan |
| Godhjärtad, rättrådig |
| fann hon så korset och Kristi kärlek |
| Född i träldom, |
| av konungen frisläppt, |
| i vänners famnar |
| dog hon i Berghem. |
Värmlandshirden
Den s k Värmlandshirden är en grupp erfarna krigare, som namnet antyder från Värmland, som tidigare gått i kung Ragnvalds tjänst. Efter kungens bröllop med Sigrid 1105 sade de upp sin tjänst och lämnade Hunaland. Sommaren 1107 återvände en liten grupp av dem till Hunaland och gick i kungens tjänst på nytt. Rätt kort därpå löstes dock de överlevande från tjänsten och drog åt olika håll. Endast Galte Jorvarsson har stannat i Hunaland.
Värmlänningarna var högt betrodda och uppskattade som krigare, men de är också något stökiga av sig och deras benägenhet att råka i gräl med alla och envar har gjort dem till något av ett tveeggat svärd.
Magnus Ivarsson
Rang: Herse
Hemland: Värmland
Hemort: Takene
Levnadsår: 1078-1107
Religion: Kristen
Spelare: Andreas Nilsson jarnkanslern [at] hotmail.com
Släktband:
- Son till Ivar
Magnus gav ofta ett intryck av att vara konstant livsfarlig, som ett snöhäng på väg att gå i skred. Han var känd som hårdhänt och ofta grym och han lär ha haft åtskilliga fiender.
Sommaren 1107, då Magnus med några av de andra värmlänningarna återvänt till Hunaland och gått i kung Ragnvalds tjänst på nytt, lär han ha umgåtts med tankar på att ta korset och dra till Jerusalem. Det blev dock aldrig av; Magnus stupade då nidingar överföll kungens läger i Berghem. Halldis Björnsdotter tog hans kvarlevor med sig för att föra dem till det Heliga Landet och begrava dem där.
Magnus hedrades på kungens julgille kommande vinter med följande vers:
| Minns så Magnus, från Takene kommen |
| From, därtill vittberest, |
| kunnig och ärlig |
| från östliga sjöar till västliga hav |
| var han trogen sin tro, |
| sina vänner och hird |
| Fälld av fiender |
| föll han i Berghem. |