Det här är en översikt över mer eller mindre kända roller från olika delar av kungariket Arosia. I den mån de finns med på foton från tidigare Live har vi länkat till dessa. En *-markering betyder att rollen inte har spelats eller för närvarande saknar spelare.
Drottning Katarina Slavitza Ticza
|
|
|
|
|
|
|
|
Arosias Änkedrottning, samordnare och det närmaste Nyckelns väktare har en ledare, deltog i skapandet av Nyckeln där hon miste sin make Kung Karl. Katarina är en kunnig magiker. Drottningen är inte infödd arosiska utan dotter till en hertig i Volska. Hon utövade även under kung Karls levnad en betydande indirekt makt och en omfattande underrättelseverksamhet. Sedan kungens död har riksrådet enats om att låta henne förbli regerande drottning tills kriget mot Furstendömet är över, varefter ny kung eller drottning ska väljas.
Drottningen ledde personligen Väktarnas expedition till Världens Ände i juni 1142 och till Vitehög i augusti.
 |
 |
Prinsessa Jelena Ticza
Drottning Katarinas yngre syster följde med henne från Volska till Thule och har förblivit hennes närmast förtrogna i alla år. Även hon ryktas besitta kunskap i många fördolda ting.
 |
 |
Randgrid Åldriga
Randgrid representerade dvärgarna vid krigsrådet vid Vitehög och på Råbro och deltog alltså i Nyckelns skapande. Randgrid har nyligen återvänt efter att ha tillbringat en tid i Steinheim, där hon är en högt ansedd och inflytelserik lärd.
 |
Jante Torsson
Arosisk magiker. Den lärda Fru Gretas lärjunge från Vitehög (se texten om
vad som hände på Thule i
brand). Jante var med när Nyckeln skapades och har även deltagit i
expeditioner för att rena källor. Däremellan har han tillbringat tid hos
Björnstammen. Jante togs under vintern 1141-42 tillfånga av de Furstliga men
lyckades rymma.
Under expeditionen till Världens Ände visade sig Jante ha tidigare okända sidor,
bl a en märklig frändskap med vissa av oknytten.
 |
Elarka Arnvidsdotter är abbedissa för anselmitklostret i Örnevall, en
betydande samlingsplats för rikets andliga och världsliga lärdom. Dess
klosterskola har fostrat många av landets präster och lärde.
Den förhållandevis unga abbedissan var ett av Sunnanslätts sändebud till
krigsrådet i Arosia 1139 och var alltså med vid skapandet av Nyckeln. Hon fick
patriark Henricus’ fullmakt att representera honom och kyrkan vid rådsmötet i
Hällbro hösten 1140, något som förvånat en del trots att det varit känt att hon
är högt betrodd hos patriarken. Detta har gjort att hon fungerat som Nyckelns
Väktares främsta kontakt mot kyrkan.
 |
 |
 |
Friherre Akvin Magnusson Örnkloos yngsta dotter är prinsessan Adrianas hovdam och oskiljaktiga följeslagare sedan många år. Hon har följt prinsessan varthelst hon rest men mestadels hållit sig i bakgrunden. Emellertid är hon ganska lärd och har under de senaste åren blivit en av Nyckelns Väktare. Hon har två gånger deltagit i infiltrationsuppdrag till det Furstliga fästet i Månhella.
 |
 |
 |
Prinsessa Angelica Karlsdotter Svärd
Drottning Katarinas dotter har gått i moderns fotspår och är nu hennes lärling. Hon svors in i Väktarna våren 1142, men följde inte med till Världens Ände utan förblev vid sina studier. Hon deltog dock i rådslaget på Gröntuna och sedan i en av de farofyllda expeditioner som planerades där.
Född: 1123
Vapen: Kluvet i två fält: på silver ett blått svärd, på blått ett störtat silverne svärd. Allt överlagt med en gyllene nymåne.
Deltagit på:
 |
En medelålders gedansk magiker som har goda magiska förmågor och är både kunnig och erfaren, men har omåttligt höga tankar om sig själv. Dessutom är han egensinnig, lite disträ, har en smula kort stubin och svårt att tåla kritik.
Æmilius har bland annat formulerat en ny och okonventionell teori om hur man kan utnyttja magins krafter, men han har hittills inte lyckats demonstrera den tillfredsställande trots åratal av experiment.
Dock är han Ljustrogen med stort patos, och sedan han fick reda på att Gholan vaknat till liv igen har han lagt allt arbete med sin teori åt sidan för att helt ägna sig åt att förpassa Gholan dit där han hör hemma (var nu det är...).
Aemilius var väntad att delta i expeditionen till Världens Ände men uteblev oväntat. Tydligen har han varit begravd i efterforskningar, som man hoppas kan ha givit resultat.
Thanadril
 |
Thanadril är kanske Thules äldsta alv; han föddes ungefär samtidigt med Gholans första fall och han är en av de få margholiska alver som överlevde Gholans återkomst. Han har länge vistats tillsammans med Drakfåglarna, men i år har han färdats söderöver för att hjälpa Nyckelns Väktare. Ett problem är dock att Thanadril inte alltid är helt och hållet närvarande i nuet, och dessutom är han blind – bådadera är sviter från en sammanstötning han lär ha haft med Gholan själv! Detta leder till att det inte är särskilt lätt ens för hans närmaste att ha med honom att göra. När han har sina stunder av klarhet är dock han kunskaper ovärderliga.
I samband med Nyckelns Väktares möte på Gröntuna sommaren 1142 började han återfå en del av sitt minne, och det finns nu hopp om att han så småningom kommer att bli återställd.
 |
Alcamarthiel
Thanadrils dotter, som tagit hand om honom sedan han förlorade synen och det mesta av minnet. Hon lär i sig själv vara en inte obegåvad magiker, men hon har hittills inte gjort stor affär av sina förmågor. Hon har svårt att komma överens med människor, och få av de dödliga har vunnit hennes vänskap.
Alcamarthiel var en i den expedition som i juli 1142 räddade dvärgsmeden Tirlaug ur Furstendömet och bevittnade de Furstligas återuppväckande av draken Náuglug.
 |
Helcaril
En lärd alv och magiker från Laiquambo, en alvbosättning i Västmarkerna. Han tycks undvika nästan alla typer av känslor, och försöker hålla huvudet kallt i alla lägen. Han är metodisk, noggrann åt det pedantiska hållet och ganska eftertänksam. I största möjliga mån undviker han dessutom att använda magi, speciellt magi som kontrollerar och skadar andra. Under den senaste tiden har han ägnat mycket tid och energi åt att studera svärdet Rana och dess betydelse för Nyckeln. Han deltog i expeditionen till Världens Ände.
Broder Asulf Iuniperadicus
 |
Asolf är en anselmitbroder från klostret i Örnevall och en nära vän och lärjunge till moder Elarka.
Asolf är en fridsam man och en mycket begåvad örtmästare och helare. Somliga av de andra Väktarna misstänker rentav att han har vissa medfödda magiska krafter.
Asolf var med på expeditionen till Världens Ände.
 |
Elina Takova
Den mest nyblivna av Nyckelns Väktare är kanske den mest udda. Elina är en förrymd magiker från Furstendömet, och hon var en högt uppsatt och betrodd blodsmagiker innan hon fick nog och bytte sida. Flera av Väktarna är ännu misstänksamma mot henne, men hon har svurits in i Väktarna och bestått provet.
Elina deltog på expeditionen till Världens Ände.
 |
 |
Riddarbroder Lerker Grip
En gedanskättad riddare av S:t Ahriks Orden som i många år skyddat missioner, undervisat hedningar och bekämpat de rättrognas fiender i Österlandet. Han ingår också i den krets av ordensriddare och –präster som studerat de övernaturliga konsterna så som de brukas av hedningarna så att orden inte skulle stå försvarslös inför deras svartkonster. Tack vare sitt kunnade var han en av de Ahriksriddare som ingick i expeditionen till Månhella vintern 1141, och han följde också med till Världens Ände.
Mäster Galatos
 |
En äldre alkemist och magiker, lär vara född i Altirien men bosatt i Sunnanslätt sedan flera årtionden. Han har i många år studerat och lärt ut en teori, vars syfte är att ge utövaren insikt i magins och skapelsens underliggande principer – enligt uppgift lär t o m drottning Katarina ha studerat under honom en tid. På senare år har Galatos varit vid dålig hälsa och dragit sig tillbaka till en gård som ägs av Örnevalls kloster, till vilket han i många år givit donationer. Han har närvarat vid ett par av Väktarnas tidigare sammankomster, men det senaste året har han varit för oför för att kunna medverka. Nu har han oväntat tyckts piggna till och insisterar på att medverka vid Gröntuna. Tydligen har han gjort intressanta upptäckter.
 |
En helare, örtmästare och halvtrollkvinna från Högmark. Hon lär också ha vissa kunskaper i den, i det mer civiliserade Thule, nästan utdöda runmagin.
Liv
En ung novis vid klostret i Örnevall, som drabbats av märkliga visioner av S:t Ahrik. Hennes syner visade sig ha en ny innebörd för en del av Väktarna, och med hjälp av en av dem återfick Thanadril en del av sitt minne under mötet på Gröntuna.
Snöuggla
Björnstammens främsta shaman. Hon lämnade i våras för en gångs skull stammens jaktmarker och närvarade på Väktarnas sammankomst vid Ulvsnäs – sedan dess har hon återvänt till stammen.
Adrianus
 |
En ung skriftlärd präst, upplärd i klosterskolan i Örnevall i Sunnanslätt. Han är en av de lärde i främst Arosia som under drottning Katarinas överinseende studerat de mystiska upptäckter som gjordes i samband med krigsrådet vid Vitehög förra året. I den egenskapen var han med på expeditionen till Stenkärna hösten 1139, på den olycksdrabbade färden till Gedanien försommaren 1140 under riddar Inge Birgersson Dufwa och till rådsmötet i Hällbro 1140 i den arosiska delegationen.
 |
Kåre Torsson
Kåre är Jante Torssons äldre bror, som hemma i Vitehög främst var känd som en fenomenalt skicklig jägare. Efter krigsrådet 1139 lämnade han byn i sällskap med Jante och anslöt sig till Nyckelns väktare.
 |
Sol
Sol är en ung shaman i Björnstammen, som liksom Jante och Randgrid deltog då Nyckeln skapades. Han har sällan lämnat sin stam men har under våren slagit följe med Väktarna och följde dem till Världens Ände, där han åter slog följe med stammen.
Riddar Jan Ticza
 |
 |
 |
Drottning Katarinas halvbror och anförare för den volska hjälptrupp hennes far, hertig Kasimir Ticza, sänt till Arosias hjälp. Han anför själv ett av de två banéren med husarer (pansrade volska ryttare). Under segerbanketten i Draakhem lär han ha setts uppvakta den gedanske kungens brorsdotter Elena.
När Jan inte anfört sin trupp i fält har han ofta uppträtt som drottning Katarinas livvakt, inte minst i samband med Nyckelns Väktares resor.
 |
 |
Dotter till friherre Birger Dufwa och prinsessan Angelicas livvakt och oskiljaktiga följeslagare.
Deltagit på:
 |
 |
Riddar Albin Sparre
Riddare i kunglig hirdtjänst; tillhör en välbärgad lågfrälsefamilj, som dock inte är nära släkt med den sunnanslättska högfrälseätten Sparre. Han deltog i riddar Inges misslyckade expedition, men undkom även han med livet. Han ingick också i den arosiska delegationen till mötet i Hällbro 1140. Sommaren 1142 åtföljde han Nyckelns Väktares expedition till Världens Ände.
 |
Sigurd Björnsson och Sigrid Björnsdotter
Sigurd och Sigrid är syskon, från början jägare och skogsbönder från västligaste Sunnanslätt, faktiskt inte alltför långt från Världens Ände. De är en sorts halvtrollkarlar vars kunskaper främst gäller vildmarksliv och förbättrad jaktlycka. De kom i kontakt med Nyckelns Väktare på grund av sin stora känslighet för rubbningar i jordkraften – de verkar ha en förmåga att känna på sig när Furstens svartkonster är verksamma i närheten. På expeditionen till Världens Ände fungerade de också som vägvisare då de var bekanta med de skogarna.
 |
Thorgrim Trollnackare
En ung dvärgkrigare från Steinheim, som vid flera tillfällen agerat livvakt och följeslagare åt Randgrid Åldriga och andra Nyckelns Väktare.
Lars Persson
Jante Torssons lärling, som räddats ur påtvingad Furstlig tjänst av denne. Han var med på expeditionen till Världens Ände.
 |
Narcoron
Helcarils yngre bror och följeslagare, en skicklig jägare och spårare. Han deltog också i expeditionen till Världens Ände.
 |
Junker Varg Sigvardsson Bergklint
En väpnare från Högmark och en av Rävarna, den spanings- och underrättelsestyrka som kung Sigtrygg upprättat efter krigsutbrottet. Han har tidigare deltagit i bl a den första expeditionen till Månhella. Han deltog på mötet på Gröntuna dels som mäster Madras eskort, dels som kung Sigtryggs företrädare i krigsfrågor.
Född: 1122
 |
 |
Carolus Prudens
Lärd ung djäkne, ursprungligen hantverkarson, från Arosia. Studerade vid stadens tempelskola och kallades som lärd att följa med kung Karls följe till krigsrådet i Vitehög 1139. Ett halvår senare besökte han samma trakt på nytt och firade Väktarnatt med socknens präst och bönder.
 |
Johannes
Sedan mäster Galatos slog sig ned på Örnevallsklostrets mark har hans gamle trotjänare Johannes, som skött hans gård, också blivit lite av en allt-i-allo även för klosterfolket. Hans mångåriga vana vid att handskas med såväl magiker som underliga ting i övrigt har gjort honom till en tillgång när det gäller att organisera sammankomster liknande den här.
Född: ca 1105
Deltagit på: Dagbräckning
 |
Isil
Isil har representerat alvfolket gentemot Alliansen vid flera tillfällen, först vid rådslaget på Hällbro i Sunnanslätt (Stormfåglar). Hon har även varit alvernas representant vid belägringen av Drakhem och har också varit aktiv i att dra in Vildfolket i kriget.
 |
 |
Gedansk väpnare, diplomat och underrättelsetjänare. Hon har utfört flera mer eller mindre hemliga uppdrag för kungens och marskens räkning. Mest intressant i sammanhanget är kanske att hon ledde den diplomatiska beskickningen till Drakfåglarna, den margholiska motståndsrörelsen, i vintras, och alltså har både viss geografisk kännedom och kontakter i det inre av Margholien. Hon har också på senare tid samarbetat med Nyckelns Väktare och deltagit i ett par uppdrag för deras räkning.
 |
*Riddar Inge Birgersson Dufwa
Andre son till friherre Birger Dufwa, i hirdtjänst hos kung Karl och nu drottning Katarina sedan några år. Riddar Inge ledde under försommaren en expedition in i Gedanien som syftade till att med Nyckelns hjälp återerövra ännu en kraftkälla från Fursten – detta slutade dock i katastrof; herr Inge själv överlevde emellertid.
 |
†Margreta Lukasdotter (Fru Greta)
"Fru" Greta var en mycket lärd och enligt flera uppgifter också trollkunnig kvinna, som också var något av en religiös mystiker. Hon slog sig för några årtionden sedan ned i byn Vitehög i västra Arosia och gifte sig med bonden Magnus Simonsson av Gångeätten. Där levde hon sedan kvar tills hon plötsligt dog under försommaren 1139. Det talades mycket om Greta både före och efter hennes död - bland annat ryktas det att hennes vålnad ska ha visat sig för byborna under krigsrådsdagarna.