| Nyckelns väktares utsända. Från vänster: |
| Broder Asulf; mäster Aemilius; domina Elarka av Örnevall; adept Kari; Liv Aresdotter; Eskil Bursson. |
| Utskriftsvänlig version |
Den gedanske magikern Aemilius Clarus var en del av Nyckelns Väktares forskningsexpedition till norra Gedanien som förde dem i närheten av Edsätra, där de råkade i konflikt med drotsens folk.
Lajvrapport av Leif Eurén.
|
||
|
Vi (dvs jag och de andra av Nyckelns Väktare) besökte porten (eller det som var kvar) och tittade på den. Jag gjorde noggranna anteckningar om den text som fortfarande gick att tyda.
Asulf berättade att det röda tecknet ”16” betydde ungefär ”dölja”. Det andra tecknet, och som var målat över det röda, syntes utan att den erövrade talismanen behövde komma i närheten. Vi gissade på att magin som slitit sönder porten även gjort detta tecken synligt. I alla fall syntes detta andra tecken bättre när talismanen var i närheten.
Liv kommenterade att hos sett detta tecken på även på porten i Naari.
* * *
 |
 |
 |
|||||||||
|
|
|
Studerade Stures stavar. Kom fram till att staven med flest symboler hade någon form av innebeoende magi som var godartad men ganska svag, i alla fall som den var nu. Den andra staven, med ett ormhuvud, hade en mera kraftfull och skadande magi, men som måste frigöras med någon form av utlösande kommando.
Jag ritade av tecknen, både de vid porten och de på Stures stavar, och försåg även jungfru Miranda Örnklo med kopior. Vi ska leta i biblioteken efter vad de kan betyda. Hon på Imrarsborg, jag i Örnevalls kloster.
Grevinnan Drakvinges kammarjungfru, Matilde Fridasdotter, visade mig de utmärkta avbildningar hon gjort av de texter som fanns kvar på den skadade porten. Eftersom hon visade intresse, fick hon del av mina anteckningar från de portar jag studerat tidigare.
Broder Asulf ledde oss till källan. Där hittade vi brottstycken av text som var mycket lika den som fanns vid porten. Jag gjorde noggranna anteckningar av den text.
Tillsammans med adept Kari utförde vi en Rego Vim vid Källan. Det var som att läsa en stor tjock bok på bara några minuter. Men det vi kom fram till att Källan är förvirrad, och ”färgad för nekromanti” genom att besuldlas av människor som dött en plågsam död där.
* * *
Närmade mig frau Ketterlin Schild och frågade vilken inställning greve Parzifal von Eltz hade till magi i allmänhet och Nyckelns Väktare i synnerhet. Hon kunde väl inte svara så mycket på det, men sa att herr greven var mycket intresserad av att få lära sig mer och han nog gärna ville träffa medlemmar av Väktarna för att göra sig en personlig bekantskap. Jag föreslog då att han vi kunde sammanstråla på Lejonnästet i Arosia, eftersom det hade flera fördelar. Dels är det en av Väktarnas inofficiella baser. Dels finns kung Angantyr av Arosia där för det mesta, vilket betyder att även drottning Astrid av Högmark ofta är där. Och slutligen att det är enkelt att ta sig från Spegelhamn i Sunnanslätt till Arosia stad. * * * |
||||||||
Hälsade på grevinnan Eleonora Drakvinge och frågade om hennes inställning till magi i allmänhet och Nyckelns Väktare i synnerhet. Hon svarade att hon inte kände till så mycket om magi, varpå jag genmälde att jag kunde ge en översikt. Men resten av hennes dag fylldes med så många möten (och djupa samtal med prins Imrar) att det inte blev något mer utbyte mellan oss. Jag tror dock att hon kan vara rätt positivt inställd till Väktarna. Och att det är mer än ungdomlig kärlek som styr hennes intresse för prinsen… * * * |
||||||||
Vid middagen kallade prinsessan Ilda mig till sig för att höra sig för om hur det stod till med Nyckelns Väktare och vårt arbete. Först berättade jag naturligtvis så mycket jag kunde, men allteftersom jag fördjupade mig fick jag mer och mer intrycket att hon var ute efter att hitta passager i min berättelse som hon kunde använda mot mig i framtiden. Jag får vara vaksam på hennes handlingar i framtiden. * * * |
||||||||
|
||||||||
