I utkanterna av Thule finns många små och stora riken. Här följer en kort översikt över dem.
|
Eormenland är det (till befolkningen) största och mäktigaste riket i Norden. Det omfattar Thules sydspets (Ottemark) och ögruppen mellan Norden och kontinenten. Eormerna har alltid varit krigare, men på senare år har deras största styrka legat i handeln; de är numera den starkaste sjömakten på Innanhavet jämte Nordenbund. De anses dock av många svioner lika svekfulla och opålitliga i handel som i krig, och särskilt med Gedanien har förhållandet varit ansträngt de senaste generationerna. Vissa kontakter finns dock mellan frälset, inte minst som kung Imrars av Gedanien avlidna drottning Margrethe var släkt med Eormenlands regerande drottning Bothild Pedersdotter. Den sistnämnda har skänkt Gedanien en del symbolisk hjälp i kriget mot Fursten, bl a har hon bidragit med ett par skepp och en handfull krigare.
Eormerna stoltserar också med Thules hittills enda universitet, det i Lindbjærg.
|
Den största ön i Innanhavet har i alla tider slitits mellan Nordens olika riken. Nu är ön i stort sett självstyrande men gäldar en årlig tribut till drottningen av Eormenland (kyrkligt lyder man dock under patriarken av Tallvide i Gotmar). Anledningen till intresset för ön är att den hyser Tingsvide, en av Innanhavsländernas rikaste handelsstäder.
|
Nifelheim är en samlande benämning på de sju nifelska folklanden, det vill säga den ändlösa kustremsan väster om Nifelbergen, som under åren enats och splittrats i olika mer eller mindre kortlivade kungariken. För närvarande finns det tre självständiga riken: kungariket Ostland i sydost, kungariket Vestland i väster och jarladömet Frosta i norr.
Nifelmännen är främst kända som stora sjöfarare, och deras långskepp siktas ofta även i fjärran hamnar. Förr var de fruktade sjörövare, men numera är de nifelska vikingarna mer intresserade av handel och upptäcktsresor. De är till vissa delar ännu hedniska, men många har övergått till Ljusets lära och ivrigt missionsarbete pågår.
Läs mer: Om rikena i västra Thule
|
Mellan kungariket Arosias kärnland i öster och Ranland och Ostland i väster ligger ett vidsträckt landområde, till största delen täckt av djup skog. Södra delen av området, längs Västra Storsjöns norra strand, utgör folklandet Västmark och lyder sedan ganska lång tid under kungariket Arosia; det har dock bytt överherre flera gånger tidigare. Längre norrut är Västmarkerna idel vildmark och ändlös skog. Det sägs vara förtrollad mark; både det märkliga vildfolket, skogsrån och oknytt lär röra sig här, och det sägs också att alvfolket har sina främsta boningar i Thule djupt i Västmarkerna.
De bofasta i södra Västmark livnär sig till stor del på jakt och boskapsskötsel för att dryga ut de magra inkomsterna från jordbruket. Den handelsled mellan Arosia och Sunnanslätt i öster och Ranland, Gautrike och Ostland i väster som löper genom Västmark är också ett omtyckt mål för stråtrövare.
|
 |
Ett annat stort och mer eller mindre herrelöst område är Vildlandet i det inre av södra Thule, i sin tur en samlande benämning på två angränsande områden: Höglandet och Blåveden.
Höglandet är en platå som brant stiger upp från slättlanden i Gautrike och Gotmar och sluttar lätt söderut. Jorden är mager och stenig, översållad av glesa knotiga skogar, små sjöar och träskmarker. Blåveden, som utgör gränsen söderut till det bördiga Ottemark, är en mörk och snårig skog, med förvridna askar och alar och en svårforcerad undervegetation.
De yttre delarna av Höglandet har koloniserats av nybyggare från grannländerna, men längre in domineras det av orch- och vättestammar som sägs ha sina kärnbygder kring sjöarna djupast inne i landet. Orcherna slår ofta ut räder och plundringståg mot grannländerna, men vissa av stammarna har också åtminstone periodvis bedrivit viss handel och andra mer fredliga relationer. Vildlandsorcherna utmärker sig i övrigt för att de utövar en version av Ödestron och håller vargarna för ett heligt totemdjur.
Thule norr om Högmark brukar svepande omtalas som 'Nordanlanden'. En stor del av detta område har numera absorberats i Furstendömet Margholien.
Det äldsta riket i norra Thule är dvärgkungariket Steinheim, som har sitt kärnland djupt inne bland Nifelbergen öster om jarladömet Frosta.
Läs mer: Dvärgkonungariket Steinheim
I norra Thule finns flera folkland som sedan gammalt koloniserats av svionska och nifelska nybyggare; Brantvik och Utmark längs östra kusten och Ravnsmark och Hamerland i väster. Hamerland, vars kärnbygder ligger omkring Stensjön, en av de största sjöarna i Thule, lyder sedan länge under dvärgriket Steinheim, liksom västra delen av Ravnsmark. Brantvik, Utmark och östra Ravnsmark har infogats i Furstendömet Margholien.
Läs mer: En introduktion till Furstendömet Margholien
Bortom dessa förhållandevis civiliserade bygder - som ändå är glest befolkade och rymmer mycket vildmark - ligger de verkliga Nordanlanden. Det är okända marker för de flesta, såvitt man vet täckta av ändlös skog och hög berg och befolkade av vättar, orcher, troll och jättar. Orcherna har inte bildat några kungariken men tidvis fogas flera stammar och hövdingadömen samman till en stark federation; det var en sådan som förhärjade Thule i det Lilla Mörkret, men lyckligtvis brukar de oftast vara bräckliga och kortvariga.