Den allierade häravdelningen vid Hjortsnäs, senvintern 1149

Häravdelningen som var förlagd runt Hjortsnäs vårvintern 1149 var, som framgår, den västligaste av de tre häravdelningar som låg redo i fält i Högmark och Arosia; de andra två låg vid Järneskans respektive Stenkärna i Arosia.

Häravdelningen bestod i början av april av följande trupper.

• Högmarkare: ca 100 ryttare och 1 300 fotsoldater under drottning Astrid.
• Arosier: ca 300 fotsoldater under riddar Birger Torasson Silverfors.
• Gedanier: ca 100 ryttare under riddar Akvin Akvinsson Örnklo.
• Sunnanslättare: ca 60 ryttare under riddar Magnus Pedersson Lejonram.
• Exildvärgar: ca 150 dvärgar under Audur Hildursdottr.
• Alver: ca 100 alver under Dolothorion.

Högmarkare

Drottning Astrid av Högmark

Huvuddelen av häravdelningen utgjordes av trupper från Högmark, kärnan från drottning Astrids här från 1148 års fälttåg och nu till stor del landsflyktiga (undantaget de som hörde hemma kring Järnforsa).

• En mindre kärna av mestadels välutrustade yrkeskrigare utgjordes av drottningens egen hird och värvade knektar, de fåtaliga frälsetrupperna och de krigsföljen som satts upp av de rika bergsmännen. Sammanlagt ungefär 400 yrkessoldater varav knappt 100 ryttare.
• Ca 1 000 bondesoldater, samtliga till fots och många av dem beväpnade med armborst. Många av dessa var veteraner från flera fälttåg och lika krigshärdade som många yrkesknektar. En grupp som särskilt utmärkt sig bland bondesoldaterna var Rinas partisaner, en hop om ca 100 veteraner erfarna i räder och gerillakrigföring.
• Ytterligare upp till något tusental stridande av mycket blandat stridsvärde skulle kunna mönstras för lokalt försvar bland Järnforsas bönder, bergsmän och de flyktingar som tagit sig dit.

Yrkeskrigarna bär i somliga fall färger eller emblem (heraldiska eller andra) för den som lejt och utrustat dem, vilket kan ge de större krigsföljena ett något 'uniformerat' utseende (drottningens hird bär t ex sköldar och fanor i grönt och vitt). Bondesoldaterna och andra som håller med egen utrustning är förstås inte enhetligt klädda eller rustade, men man bär gärna en grön Ljuspil någonstans på kläderna som gemensamt fälttecken.

Bondesoldater	Rinas partisaner

Arosier

Riddar Birger

Häravdelningen fick under vintern förstärkning av tre av de s k häradsfänikorna - förband som satts upp av bönderna i de olika häraden på något mer permanent bas än de traditionella bondehärarna. Soldaterna i häradsfänikorna har en del av sin lön i form av torp som de brukar när de inte är i tjänst. De 300 fotsoldaterna i den här kontingenten anförs av riddar Birger Torasson Silverfors.

Häradsfänikornas soldater är inte enhetligt klädda eller utrustade, men bär den arosiska röda Ljuspilen som gemensamt fälttecken.

Bilden föreställer gedanska bondesoldater men det är ingen påtaglig skillnad på hur de arosiska ser ut.

Riddar Akvin Örnklo

Gedanier

En gedansk ryttartrupp anlände i början av april. Den var fåtalig, kanske hundra man stark, men välutrustad och med många riddare. Anföraren för ryttartruppen är riddar Akvin Akvinsson Örnklo.

Ryttartruppen bestod dels av riddar Akvins eget följe, dels av andra frivilliga och värvade riddare och de väpnare och svenner dessa i sin tur värvat och fört med sig. De bär sina egna, eller den herres de tjänar, vapen och färger men har den gedanska blå Ljuspilen som gemensamt fälttecken.

Gedanskt riddarfölje till fots

Riddar Magnus Lejonram

Sunnanslättare

En närmast symbolisk trupp bestående av några riddarföljen som lämnats kvar från fälttåget förra året, totalt ett banér om ca 60 riddare, svenner och följesknektar. De hade fungerat som liaison officers och förstärkt drottningens stab vid behov. En av hövitsmännen, riddar Magnus Pedersson Lejonram, närvarade vid krigsrådet som Sunnanslätts representant.

Sunnanslättskt riddarfölje till fots

Dvärgar

En del av den landsflyktiga frikåren, omkring 150 dvärgkrigare, är med häravdelningen. En del av exildvärgarna var kvar i  Högmark, bakom fiendens linjer, och åter andra sades hålla till med Drakfåglarna uppe i norr. Dvärgarnas anförare var Audur Hildsdottir.

Dolothorion

Alver

En mindre grupp alver hade hållit sig med häravdelningen över vintern, men under den sista veckan i mars och första i april hade plötsligt nya grupper anlänt från norr och väster, totalt åtminstone något hundratal beväpnade alver. Deras anförare kallade sig Dolothorion.