| Utskriftsvänlig sida |
Söder om Thule och Innanhavet ligger det väldiga, otympliga Storkonungadömet Almand. Till namnet är det det största riket i västra Terra Cognita och dess härskare, Storkonungen, de Arantiska kejsarnas arvtagare. I själva verket är det ett gytter av småstater, provinser, furstendömen, grevskap, hertigdömen, riksstäder och förläningar, hoptråcklade i ett vanvettigt invecklat nät av förpliktelser och privilegier och de flesta med en betydande självständighet gentemot varandra och Storkonungen.
De delar av Almand som nordborna har mest kontakt med är naturligt nog de som angränsar till Innanhavet: de stora, självständiga handelsstäderna och furstendömena längs kusten.
Den mäktigaste enskilda institutionen i de norra delarna av Storkungadömet - och kringliggande områden - är Nordenbund. Detta förbund började som - och är fortfarande - en köpmannaorganisation som verkade för att fördela affärsrisker, minska omkostnader, ge ömsesidigt skydd vid resor osv; det har med tiden också kommit att bli ett handelsförbund mellan ett stort antal städer längs fr a Innanhavets kuster. Omkring 60 större och mindre städer är medlemmar i förbundet, som bildar en fri sammanslutning utan någon särskilt fast organisation. Gemensamma ärenden brukar avhandlas på s k förbundsdagar som hålls i Halbeck, den ledande staden i förbundet, vars borgmästare också tjänar som dess ordförande.
De almadianska köpmännen och deras kapitalstarka handelshus har i flera sekler intagit en dominerande ställning på Innanhavet, och Nordenbunds framväxt förstärkte och påskyndade denna utveckling, jämte vissa teknologiska övertag - det var t ex almanderna som införde koggen på Innanhavet. Många av städerna längs innanhavskusten, även i Österlandet, har från början haft ett almandiskdominerat borgerskap; många av dessa köpmän har också slagit sig ned i Thules städer genom seklerna. I de flesta av dessa städer har det främmande befolkningselementet försvunnit eller utspätts genom assimilering, och de tydligaste almadianska inslagen kvarlever i de städer som fortfarande drar till sig många nya köpmän; däribland Spegelhamn och Oxehus i Sunnanslätt, Draakhem i Gedanien och Grimstad i Gotmar. Nordenbund har kontor i alla dessa städer.
Nordenbund har alltså en mycket stark ställning och den mesta handel på Innanhavet måste ske på deras villkor. Deras stora betydelse för Terra Cognitas ekonomi är den länk deras nät av handelsförbindelser utgör mellan kontinenten och de råvaruproducerande länderna i norr och öster.
Nordenbund har inte tagit någon ställning i kriget i Thule, vilket knappast heller varit att förvänta. De har liksom tidigare handlat med både de Norra Kungarikena och Furstendömet, som man också tror har företagit betydande värvningar i och omkring deras städer. Det torde knappast vara möjligt att engagera det mäktiga handelsförbundet helhjärtat mot Fursten. Däremot finns det visst hopp om att få deras hjälp i att stävja piratgisslet, som är ett problem även för dem.
Ett stort antal av de almadianska städerna längs Innanhavskusten är riksomedelbara, dvs de ingår inte i någon förläning utan lyder direkt under Storkonungen. De åtnjuter således en betydande självständighet. Många av feodalherrarna och småfurstarna över de kringliggande områdena är förstås missnöjda med detta och söker konkurrera med städernas handel (nästan alltid förgäves) eller vinna kontroll över dem. Nordenbund utgör också ett försvarsförbund mot dessa ambitioner, och de mer realistiskt sinnade länsherrarna har i stället sökt allianser och stöd från dem.
De största nordenbundsstäderna är Halbeck, förbundets ledande stad; Iormhafen, Sundstöck, Stolmar, Lanzberg, Wallfurt och Magdau.
De län som omger dem är grevskapet Schrittentaal, vars herrar också besitter omfattande områden i Eormenland; hertigdömet Hornburg samt hertigdömet Riefenthaal. Flera förbundsstäder ligger också inom Slagbjörnsordens domäner.