Utskriftsvänlig sida

Heder och samhällsroller bland frälset

Theo Axner, 2015


Som framgått är kulturen i de Norra Kungarikena jämställd mellan könen. Däremot finns det bland frälset en sorts uppdelning i olika samhällsroller, eller snarare olika vägar till att vinna och upprätthålla heder, som i vissa avseenden påminner om de historiska könsrollerna även om de varken är könsbundna eller strikt binära.

För en frälseperson finns det i princip två hedersamma roller i samhället: krigarens och den sörjandes (eller omhändertagandes). Heders- och lojalitetstänkandet är lika starkt för båda men fungerar på olika sätt.

Krigarens heder är heroisk och hen förväntas offra sig för föremålet för sin lojalitet – om det sedan är familjen, härskaren eller kyrkan. Den sörjandes heder handlar i stället om att ta hand om de egna och se till att alla överlever. Medan krigarens heder är aggressiv och äventyrlig är den sörjandes försiktig och omhändertagande. Båda behövs och är lika högt värderade. Det råder heller ingen strikt binaritet mellan dem; många identifierar sig i första hand som det ena eller det andra men det är också möjligt att vara bådadera.

Den typiska krigaren är förstås riddaren; en typisk sörjande kan t ex vara en präst, en administratör eller en hemmamake/-maka som leder sitt hushåll. En krigare förväntas uppfylla sina militära förpliktelser personligen (om hen inte är sjuk eller gammal) medan en sörjande kan anlita svurna eller värvade förkämpar.

Frälsets funktion som härskare och ledare i samhället är inte knutet till någon av de här rollerna, då båda funktionerna ingår i härskarens ansvar. En härskare kan lika gärna vara krigare som sörjande. Samhällsrollen har heller ingen betydelse för till exempel arv.

Observera också att den här rollindelningen inte har någon relevans för andra samhällsklasser än frälset.

 

Off-anteckningar

Först och främst credit where credit is due: idén med en icke könsbaserad upplaga av traditionella könsroller är lånad från Tolkienlajvet Simbelmyne (2011, arrangerades av Björn Axén, Jonatan Gedda och Sebastian Utbult).

Varför har vi lånat in den då? Som alla som gör lajv med historiska kulturer som inspiration har vi brottats med frågan om hur vi gör dem jämställda eftersom vi inte vill begränsa deltagares rollval och spelutrymme pga egenskaper de inte kan förändra. Den nord- och västeuropeiska adelskultur som frälsekulturen i Thule är inspirerad av var ju tyvärr allt annat än jämställd, med en tydligt könad och binär norm där män förväntades vara krigare (eller präster i vissa fall) och kvinnor inte bara husmödrar utan också administratörer, hantverkare och/eller läkekunniga etc.

Om man bara helt tar bort den uppdelade normen hamnar man lätt i fällan att göra den traditionella mansrollen till allmän norm och stå där med kravet att alla som ska spela frälseroller också måste spela krigare. Alternativt kunde man hamna i att alla frälsepersoner förväntas uppfylla båda könens traditionella funktioner och då blir det väldigt mycket som förväntas av var och en. Det får rätt tunga implikationer både för vilka sorters roller folk kan spela på lajv och på hur samhället och levnadssättet borde se ut i fiktionen.

Med den här lösningen finns det utrymme för var och en att spela en karaktär som liknar en traditionell historisk kvinnoroll, en dito mansroll eller något mittemellan eller bådadera.