Runmagi

Runmagi

Theo Axner, 2003 (efter förebilder från diverse källor)

---

Runmagi är den äldre magiska traditionen i Thule, vid sidan om halvtrollkarlarnas folkmagi och andra tricks. Runmagin hade kopplingar till den gamla Ödestron, och i Gautrike och Nifelheim där ödestron lever kvar på sina håll finns också en livaktig runmagisk tradition. I det Ljustrogna Thule finns det runristare kvar, främst i avsides trakter i Högmark och Gotmar – deras runmagi har inte längre någon rent religiös komponent och är en något urvattnad version av den ursprungliga. I Högmark har runmagin ett starkare inflytande från dvärgarna, från vilka runorna ursprungligen lär komma (se nedan). Denna variant är mindre blodtörstig än den hedniska, som både inbegriper offer och rituell självstympning.

Runorna är dels alfabetiska symboler, dels symboler för olika element av världen. En runristare kan ”tillägna sig” vissa runor, vilket innebär att hon vinner en särskilt nära förståelse av den runan och dess magiska krafter. Detta innebär att hon kan utnyttja starkare krafter när hon utför magiska ritualer med effekter som åkallar runan ifråga.

En sådan runa kan också användas för att skapa permanent runmagi (se nedan).

 

Runalfabetet (futharken)

(Dessa är inte de enda runor som brukas i Thule, Dvärgarna har ett eget runalfabet vid sidan av nedanstående)

 

Bokstav	Ljud	Betecknar	Magisk betydelse
f	feo	boskap	Rikedom, välstånd; även egennytta, arbete
u	ur	vildoxar	Offer, man väntar något i utbyte; även styrka, skyd, djärvhet
th	thorn	jättar, troll	Frammana och driva bort odjur; även skada, hämnd, nid
a	as	gudar	Kunskap om riter, gudar och andar
r	rad	ryttare	Resor (jordiska eller andliga), även tur och otur
k	ken	fackla, låga	Skydd mot eld, ljus
g	gifu	gåva	Offer, givmildhet, läkning
w	wyn	glädje, ära	Förutseende, visdom
h	hagal	hagel, snö	Skydd mot elementen
n	nyd	nöd, hjälp	Överlevnad, skydd mot gift och sjukdom
i	is	is, kyla	Skydd mot köld, osynlighet
j	ger	spjut	Seger i strid
p	peorth	lek, dans	Bryta fjättrar och förlamning, gästfrihet
ë	eo	idegran	Död, nekromanti
r	eol	öga	Vaksamhet, skydd mot ont inflytande
s	sigel	solen	Väder, solljus, himlen, tur
t	tir	svärd	Tapperhet, hjälp i strid
b	beorc	björk	Fruktbarhetsriter, kärleksbrygder
e	eh	häst	Snabbhet, uthållighet
m	man	människa	Påverka känslor och sinnen
l	lagu	vatten	Lugna vågor, skepp
ng	inge	förfäder	Söka förfädernas råd
d	dag	dagen	Förvirra eller fördriva nattens väsen
o	othel	arv, egendom	Ordning, stabilitet, lag

 

Att tillägna sig runor är dock mycket krävande, och de flesta runristare tillägnar sig bara ett fåtal under sin livstid. De kan förstås rista även andra runor i olika sammanhang, men det är bara de tillägnade runorna som de fullt ut kan utnyttja magin i.

De hedniska runmagikerna i Nifelheim och Gautrike tillägnar sig runor genom att ceremoniellt stympa sig. Även i den tradition som förekommer i Högmark är tillägnan av runor förknippat med offer, men av mindre handfast natur. Hos Dvärgarna handlar offret om tid. En dvärgisk runmagiker bemästrar en runa genom att om och om igen skapa och sedan förstöra förmål där runan ingår tills hen till sist åstadkommer ett som till nästan perfektion avspeglar runan.

Den egentliga runmagin går till så att runristaren använder den inneboende kraften i en runa till att ge ett föremål magiska krafter. Hen ristar runan i ett föremål och läser en trollformel, där den önskade effekten anges och runans namn och krafter åkallas. Ristaren lägger härvid ned en del av sin livskraft i runan och föremålet, och så länge runan och dess effekt är kvar är hens kraft och förmåga till magi begränsad. Man kan m a o normalt inte ha mer än ett eller två sådana runföremål i effekt samtidigt.