Hämtad från artikeln om Härjedalen på hemsidan för Kampen i Ringen.
| Utskriftsvänlig sida |
Alldeles söder om Hunaland, vid foten av Huldraberg en halv timmes ritt väster om pilgrimsleden, ligger byn Västanskog med 4 gårdar på en ficka med ovanligt goda odlingsförhållanden. De flesta invånarna i Västanskog brukar komma till Hunaland då och då för att gästa vänner och hjälpa till om hunalänningarna har problem med troll eller vargflockar, och många från sydligaste Hunaland besöker Västanskog på samma sätt. På Skuggan, den största gården i byn, sitter änkan Siri Holmgersdotter med sina fem söner, Aressönerna. Are själv blev dräpt i en tvist med Björn Ulvdisson från Fluke, en fjällgård på Hunalands sydspets. Dråpet är botat och Siri har förklarat sig nöjd.
Äldstesonen Holmfrid, 24 år vid det här laget, var 16 år när hans far dräptes och det kan vara så att dråpet tog en bit av hans vett. Han är långt ifrån nöjd med boten och påstås ha mycket att säga till sin mor om hur billigt hon sålt sin makes minne. Holmfrid har inte gett sig in i Hunaland sedan dråpet och han påstås ha sagt att den dag han kommer dit skall landet brinna. Inte många tar hans ord på större allvar, för han är varken rik eller mäktig nog för att utgöra något riktigt hot.
Den två år yngre brodern Asgrim var länge på Holmfrids sida i hatet mot hunalänningar i allmänhet och flukebor i synnerhet, men i våras bar det sig inte bättre än att han blev hals över huvud förälskad i en hunaländsk flicka, Tora Hallgerdsdotter från Flukes granngård Tvarås. De två råkade mötas när de jagade tjäder och länge träffades de i smyg innan Holmfrid fick nys om saken. Han kastade sig över Asgrim och gav honom så mycket stryk att han blev liggande i fem dagar. När Asgrim kom på benen igen, och alla märken bleknat, gav han sig raka spåret till Tvarås och bad att få Tora till hustru. Flickan vill nog gärna själv, men hennes familj bromsar. Inget ont om Asgrim men de har inte plats för en ung familj på gården, och till Skuggan vill de inte skicka Tora, inte med Holmfrid under samma tak. Resultatet har blivit att Asgrim har börjat bryta land och bygga egen gård i ödemarken söder om Ulvhammar..
Hafter Aresson är en hemlighetsfull (skum, säger många) 21-åring som oftast syns på jakt på fjällen. Han kommer till Sumprakan eller Ulvhammar då och då med viltkött eller skinn till försäljning, men han stannar aldrig för ett mål mat eller ett stop öl eller ens för att utbyta skvaller och nyheter. På det senaste vårtinget anklagades Hafter Aresson för att ha ingått i samma brestaanhang som Tyra i Rana. Det hela slutade med att saken fick avgöras med envig till döden som Hafter vann. Mannen han dräpte var inte den som kommit med anklagelsen utan en hyrd förkämpe, så här kan nog ligga hämnd och gro.
18-åringen Tord Aresson är kanske den av bröderna som är bäst lämpad till att sköta affärer även om han inte är så mycket till bonde. Han har märkt att efterfrågan på havre i Hunaland är mycket större än tillgången, eftersom Hunalands jordar lämpar sig dåligt för havreodling. Således har han förmått sin mor att släppa till all Skuggans åkermark och levererar en ganska stor mängd havre över gränsen. Gamla och kloka bönder skakar på huvudet över det här och säger att han måste växla gröda på åkrarna, annars kommer han bara att få allt sämre skördar, men Tord lyssnar inte på det örat. Är det havre som betalar sig bäst så är det också havre han skall odla och därmed jämnt! Hans bröder har nog med sitt och låter honom sköta gården efter eget huvud.
Yngstesonen Dagfinn har alltid varit litet underlig. Redan som barn pratade han med de osynliga och nu, vid 14 års ålder, börjar han se sådant som skall ske och sådant som skedde för länge sedan. Hans mor är mycket stolt över hans förmågor och vill inte höra ont om honom, varken från grannar och präster, som talar om djävulens verk och andra otäckheter, eller från hans bröder, som klagar på att han bara sitter och mumlar medan de får slita för att föda och klä både sig och honom. Men Siri har storvulna planer för sin yngste. Hon har frågat runt bland alla hon känner till som kan spå och trolla, för att få Dagfinn upplärd i konsten när han nu har så lovande anlag.