Frida Gamero , 2005
Här följer ett referat av händelserna på härtinget i Gotmar våren 1143. Ursprungligen bakgrund inför Maktens allianser.
Året är 1143, och Gotmar är en bikupa av frågor och motsättningar. Under förra året samlades en mindre gotmaritisk här som tågade norrut och stred mot Fursten i Gedanien. Nu är frågan om man helhjärtat och fullt ut ska ge sig in i kriget mellan alliansens länder och furstendömet. Man står sedan mer än ett år tillbaka utan regent och vem som egentligen styr, och bör styra, i Gotmar är en öppen och omdiskuterad fråga. Det har kallats till härting för att reda ut alla dessa frågor.
Följen anlände till Ottersgården under dagen och in på kvällen och inkvarterades allteftersom. Folk socialiserade sig och diskuterade de frågor som skulle komma upp men samlades inte till något officiellt möte.
Då alla var samlade och inkvarterade inleddes härtinget med bön ledd av Patriark Matteus och tingsfriden utlystes. Riksföreståndaren och drottning Yrja visar upp sin nyfödde son vid invigningen, innan den lille förs bort för att sättas i säkerhet.
På kvällen serverades en storslagen middag och stora mängder vin och öl. En del valde att fira tinget med dryck och festen pågick tills morgonen nalkades.
Flertalet av tingsfirarna var bakfulla och var ovanligt lugna ända fram inpå eftermiddagen. Dagens största diskussion gällde vilka hot som finns mot Gotmar i dagsläget. Problemet med pirater längs med de sydliga kusterna togs upp. Vissa menade att de var på uppdrag av Eormenlands drottning Bothild Pedersdotter och fruktade ett möjligt krig med grannlandet. Markulf försäkrade att hans kontakter i Eormenland åtminstone kunde garantera att Gotmar skulle förvarnas innan något hände. Detta lugnade en del men inte alla. Det beslutades tillslut att man för tillfället inte borde agera mot grannlandet, innan man kunde vara säkra på att de låg bakom piraträderna.
En mindre tvist mellan Grimsta och Hård (gällde några trälar tillhörande Grimsta som avrättats på Hårds marker) eskalerade till ett högljutt bråk som slutade med att Kettil Brynjulfsson av Grimsta utmanade Riddar Ylva av Hård på envig. Självklart vann den äldre och mer erfarna riddar Ylva som såg till att oskadliggöra Kettil snabbt, utan att ge honom permanenta skador. Med några brutna revben och en knäckt näsa lämnade Kettil tinget och reste hem.
På kvällen hölls en minnesmässa för de som stupade vid Geda.
Dagen ägnades uteslutande åt rustsyn. De som inte deltog utan stannade vid Ottersgården fick se en nyskriven pjäs uppförd av ett teatersällskap från Stora Havsö. Pjäsen handlade om en ung pojke som av feghet alltid gömde sig från stridigheter och skyllde på att han försovit sig och tillslut hade sån tur att han blev kung över sitt rike då han var ensam kvar efter striden. Magnhild Vidarsdotter av ätten Gladh ställde till med rabalder efter pjäsen och menade att det varit en omskrivning för att baktala hennes son och arvinge. Det hela rörde upp stämningen till våldsamhetens rand men lugnade ner sig efter många ursäkter och försäkran om att man inte menat illa från Ragnfridis och teatersällskapet.
Förmiddagen och en bit in efter lunchtid ägnades åt rustsyn. När förhandlingarna inleddes därefter tog ätten Bråht och dess huvudman Sten Arnhildsson upp en anklagelse om att Olof Björnsson av Bråht som stupade under fälttåget egentligen mördats och att de trodde Markulfs handgångne man, den eormiskfödde riddaren Jenis Kaare, låg bakom mordet. Markulf förnekade det hela och vägrade ens låta Bråht förhöra Jenis. Diskussionerna blev allt vassare och högljuddare och Bråht och Markulf drog sig tillslut undan under ett par timmar för att fortsätta borta från nyfikna blickar. När de återvände tillkallades lagmannen på plats för att döma i fallet. Eftersom lagmannen själv härstammade från ätten Bråht antog man att han skulle döma till deras fördel, men dömde överraskande till Markulfs fördel. Herr Sten förbannade både Markulf och lagmannen och lämnade i största hast härtinget med sitt folk.
Under kvällen insjuknade Magnhild Vidarsdotter hastigt och fördes till ätten Gladhs inkvartering för att vårdas. Vad hon drabbats av har ingen livmedikus ännu kunnat säga, ryktena om förgiftning spreds men ännu in på den åttonde dagen av tinget har inget kunnat bevisas och Magnhilds tillstånd verkar svagt men stabilt.
För att mjuka upp stämningen lite efter gårdagens bråk bjöds de församlade ut på jakt på eftermiddagen. Det jagades vildsvin i markerna norr om Ottersgården och nästan alla deltog (vissa inte mer än som sällskap) och hade trevligt även om bara ett vildsvin infångades.
En diskussion om Geda blossade upp vid middagsmålet, om huruvida Gotmar som rike ställt upp eller endast frivilliga stormän. Det slutade i slagsmål ute på gården för några av de inblandade. Dock skadades ingen allvarligt och det hela lugnade ner sig när alla avslutade kvällen tidigt och gick till sina inkvarteringar.
Tidigt på morgonen anländer ett bud till Angantyr Björnsson av ätten Bägare att två gårdar i de norra delarna av deras huvudmarker blivit plundrade och brända. En häftig diskussion bryter ut huruvida det kan tänkas vara första ledet i en invasion från Sunnanslätt eller ett verk av rövarband. Majoriteten betvivlar att Sunnanslätt, i deras utsatta läge skulle inleda krig men många är misstänksamma och anser tvivlet räcker som skäl till att inte gå med i Alliansen, tills man vet säkert.
Under eftermiddagen togs ett både allvarligt och riskabelt ämne upp. Efter att Markulf installerats som riksföreståndare skickade han sitt folk för att ta över styret på kungsgårdarna. Dock släpptes han bara in på ungefär hälften av dem. Torbjörn Eskilsson av Drakeätten, hade redan placerat ut sitt folk på de resterande och hävdade sin rätt att hålla dem och förvalta dem så som drottning Ulvhilds ställföreträdare. Markulf hävdade samma rätt så som riksföreståndare. Efter att debatten började bli allt mer livlig avbröt man det och beslutade att återuppta den kommande dag då inblandade parter fått lugna ner sig.
Strax innan skymningen började Lavhild Börjesdotter av Röse och Siri Ylvasdotter av Ulvkäft slåss utanför ingången till huvudbyggnaden. Anledningen var antagligen att Lavhild dödade Siris äldre syster i en duell för några månader sedan. När slagsmålet övergick till dragna vapen gick folk emellan och båda fick en varning av jarlen och Markulf. Lavhild, som ansåg sin inte ha gjort något fel, blev vred på Markulf och efter ett längre samtal dem emellan lämnade hon tingsområdet. Vissa säger att hon reste under natten, i vilket fall har hon inte visat sig sedan dess.
Gästerna vaknar i sina inkvarteringar, klär sig och går till huvudbyggnaden för att inta frukost…
Självklart har det kommit upp många mindre frågor, varav inte alla nämnts ovan. Vissa har blivit lösta men några återstår. De två stora frågorna vid härtinget återstår dock och kommer tas upp under dagen. Det kommer också hållas ett jarlaval, men om inte läget förändras drastiskt kommer det endast bli en formalitet som snabbt blir avklarad.
Obs: detta är bara en inledande presentation av frågorna. Det kommer att komma mer om dem lite längre fram innan lajvet.
Drottning Ulvhild försvann för snart ett och ett halvt år sedan och Gotmar har sedan dess stått utan regent. Frågan är vad man gör nu. Kan man dödförklara henne? Och bör man göra det? Vad händer om hon trots allt lever? Finns det alls någon chans till att hon lever?
Om drottningen dödförklaras kommer ett regentval utlysas. Regentvalet kommer då hållas inom två månvarv och den enda möjliga kandidaten för tillfället är riksföreståndare Markulf Ragnvaldson av Lejon.
Kriget mot Fursten
Det förra krigståget blev omdebatterat i sin egen rätt. Nu är frågan hur man framöver ska ställa sig till kriget norröver. Ska man helhjärtat ge sitt stöd till alliansen? Kanske även gå med och bli en del av alliansen? Eller bör man hålla sig helt utanför och låta de inblandade sköta kriget själva?