Utskriftsvänlig sida |
Fru Blanka Sebastiansdotter Gadd, tingslagsdomare i Ettingssjö och brorsdotter till herr Magnus Gadd, var också på plats som representant för Vakande Ögat, Furstens hemliga polis. Lajvrapport av Mia Sand. |
Fru Blanka |
Jag tänker att Blanka är lite bättre än jag på att framställa saker nyanserat och diplomatiskt. Ett genomgående tema är att Blanka försöker (obs! Mellan raderna) få Valdemar och Gerard att framstå i god dager, men att - lite motvilligt, men ack så furstetroget - få Magnus att framstå lite sämre.
För närvarande är den rådande stämningen i Margholien ohälsosamt vaksam, på gränsen till paranoia. Det är inte konstigt med tanke på Griftedal, men det är heller inte konstruktivt. Här kommer Blanka lyfta fram exemplet med sekreterare Ylva Sparvhök (som kan ha varit helt oskyldig - brotten hon anklagades för hade begåtts, men det är väldigt tydligt att det med största sannolikhet var Alva som begått dem), men också drängen vars enda brott tycktes vara att ha fuskat i tärningsspel (han erkände samröre med drakfåglar efter utdragen tortyr, vars utgång slutligen var dödlig). Risken finns att lokalbefolkningen börjar sympatisera med Drakfåglar pga hur de styrande behandlar dem. Det finns också risk att moralen sänkas inom Furstens egna led, om våra egna trupper får en känsla av att kollegor och överordnade inte är kompetenta nog att ta fast de verkligt skyldiga. Förhörstekniken verkar också då och då ha brustit (alt är utövarna allt för ivriga) bland de som var närvarande vid Gravberget, just med tanke på förhören av Ylva/drängen (här nämner inte Blanka förhöret av Sofia, eftersom hon vill få det att framstå som att det förhöret - som till stor del utfördes av Gerard - faktiskt var lyckat. Hon vill få det att framkomma mellan raderna, men utan att säga det rent ut av uppenbara skäl. Det faktum att Sofia nämnde Alvas namn bidrar förhoppningsvis också till det här). Det finns också en hel del som tyder på att lokala naturväsen, och deras bitvis separata agendor, sammanblandats med motståndsrörelsen (mer om det under avsnittet om gruvan).
När bevis mot Alva kom fram från två håll (vittnesrapport från Mirjam; att Alva tillbringat Väktarnatten ihop med Drakfåglar, däribland Arna lagkvinna, i Ravnsmark - samt att Sofia nämnde Alva under förhöret. Blanka beskriver också tillfångatagandet och förhöret av Sofia som hastigast för klargörande) beslöt därför Blanka att hålla på informationen av flera anledningar:
Alva hann dock försvinna innan Blanka hann vidta åtgärder. Blanka spred ut ett rykte om att Alva tagit i malmen, irrat ut i skogen och - när hon hittades - att hon behövde övervakas, för sin egen säkerhets skull. Här hade Magnus Gadds hird huvudansvaret. När Alva sedermera försvann igen gjordes tillägget att hon troligtvis irrat ut i skogen och/eller kidnappats - och säkerligen dödats - av Drakfåglar.
Det är möjligt att Alva fick hjälp inifrån - direkt eller indirekt - att fly. Huruvida denna hjälp skulle ha skett med full insyn och med furstefientligt uppsåt vet inte Blanka med säkerhet. För tillfället finns det saker som pekar mot att barnen hjälpte Alva, men att de skulle vara helt insatta - samt förmögna till den här typen av politisk och furstefientlig agens - finner Blanka föga troligt. Troligare är den förrymde infiltratörens förmåga att manipulera sin omgivning. Det är dock uppenbart att Magnus Gadds hird brustit i sin uppgift - pga slarv, inkompetens eller helt enkelt för att “någon” (Blanka skriver aldrig Magnus Gadd uttryckligen här, men vem skulle annars kunna beordra hans egen hird?) gav hirden annorlunda order än vad överenskommelsen hade fastslagit.
Maga Solaris beslagtog en magisk ring från den tillfångatagna Drakfågeln Sofia, innan fångutväxlingen skedde. Vad hon ska med ringen till mer exakt vet Blanka inte för tillfället, men som Blanka förstod det skulle den användas mot Drakfåglarna på något vis. Kanske var detta kopplat till den fångutväxling som skedde.
Elin Hante verkar ha arbetat som något slags dubbel infiltratör. Hennes papper tycks vara i sin ordning, hon var delaktig i tillfångatagandet av Sofia och familjen Vråk har ansökt om benådan å hennes vägnar, men Blanka misstänker att det är värt att hålla henne under uppsikt. En infiltratör som opererar utan alias är en vindflöjel; det ligger i sakens natur att infiltratören behöver uppge information till fienden. Frågan är vilken info Elin delgivit Drakfåglarna? Och vilken information hon kommer delge dem om vinden vänder igen? Hur som helst kommer Elin avlägga vittnesmål inför Rättsrådet inom en snar framtid så Blanka kanske återkommer om ärendet.
Fyndigheterna i gruvan visade sig tidigt ha magisk karaktär. Vissa personer som vidrört malmen blev påverkade av den på något vis. Innan lördagens besök utförde Kollegiet något slags skyddsritual vilket sannolikt var en god idé. Att vandra omkring i gruvan var desorienterande. Malmen låg lös på marken, vilket tycktes väldigt märkligt. De närvarande med magisk förmåga kände närvaron av två olika magiska krafter; en som ville stöta bort utomstående, en som ville locka hit dem. Magikerna upplevde också att något släppts lös inne i gruvan (möjligen bergsrået/alt det som besatte den besökande smeden, se nedan).
Det blev ganska fort tydligt att ev gruvdrift skulle kräva Kollegiets inblandning och övervakning av verksamheten. Ulfgeir Vråk beslöt sig under lördagseftermiddagen att avstå sina anspråk på gruvan. Magnus Gadd följde strax efteråt hans exempel. Berörda parter skrev under en exproprieringsorder. Under kvällen nåddes vi av bud att gruvan rasat samman, och att dess värde därmed minskat kraftigt. Nidmund Gadd utsågs till gruvfogde.
Det tycks som om en del av traktens oknytt och andra väsen vill förhindra
gruvdriften. raset kan vara något slags övernaturligt sabotage (eller så fick de
hjälp - Blanka misstänker antingen de lokala, uppenbart lättledda barnen alt
Drakfåglar). Därför är det också av vikt att dels förhindra samarbeten mellan
dessa väsen och Drakfåglarna, men också att se att viss typ av fientlig
verksamhet - som vid första anblicken kan tolkas som furstefientlig - är mer
riktad mot gruvdriften per se och inte mot fursten.
Det här är också
viktigt att ta i beaktande rörande eventuell infiltration i exempelvis det
Gaddska hushållet, och i relation till den paranoida stämningen (se avsnittet om
Alva). Minst två personer bland gårdsfolket på Hammargården visade sig vara
något slags naturväsen - jägaren/hamnskiftaren Lukas och pigan/bergsrået Rikka.
Båda misstänktes av olika personer för att tillhöra motståndsrörelsen. En smed
på genomresande blev också besatt av någonting som kan ha haft koppling till
gruvan. Där många ser motståndsmän kan det vara värt att ta en ytterligare titt
för att försöka urskilja om det helt enkelt är personer/väsen med en annan
utgångspunkt än renodlat Furstemotstånd. Det kan vara av vikt för Fursten att
försöka hålla sig väl med de lokala oknytten.