Runmagi är den äldre magiska traditionen i Thule, vid sidan om halvtrollkarlarnas folkmagi och andra tricks. Runmagin hade kopplingar till den gamla Ödestron, och i Gautrike och Nifelheim där ödestron lever kvar på sina håll finns också en livaktig runmagisk tradition. I det Ljustrogna Thule finns det runristare kvar, främst i avsides trakter i Högmark och Gotmar – deras runmagi har inte längre någon rent religiös komponent och är en något urvattnad version av den ursprungliga. I Högmark har runmagin ett starkare inflytande från dvärgarna, från vilka runorna ursprungligen lär komma (se nedan). Denna variant är mindre blodtörstig än den hedniska, som både inbegriper offer och rituell självstympning.
Runorna är dels alfabetiska symboler, dels symboler för olika element av världen. En runristare kan ”tillägna sig” vissa runor, vilket innebär att hon vinner en särskilt nära förståelse av den runan och dess magiska krafter. Detta innebär att hon kan utnyttja starkare krafter när hon utför magiska ritualer med effekter som åkallar runan ifråga.
En sådan runa kan också användas för att skapa permanent runmagi (se nedan).
|
| Bokstav | Ljud | Betecknar | Magisk betydelse |
| f | feo | boskap | Rikedom, välstånd; även egennytta, arbete |
| u | ur | vildoxar | Offer, man väntar något i utbyte; även styrka, skyd, djärvhet |
| th | thorn | jättar, troll | Frammana och driva bort odjur; även skada, hämnd, nid |
| a | as | gudar | Kunskap om riter, gudar och andar |
| r | rad | ryttare | Resor (jordiska eller andliga), även tur och otur |
| k | ken | fackla, låga | Skydd mot eld, ljus |
| g | gifu | gåva | Offer, givmildhet, läkning |
| w | wyn | glädje, ära | Förutseende, visdom |
| h | hagal | hagel, snö | Skydd mot elementen |
| n | nyd | nöd, hjälp | Överlevnad, skydd mot gift och sjukdom |
| i | is | is, kyla | Skydd mot köld, osynlighet |
| j | ger | spjut | Seger i strid |
| p | peorth | lek, dans | Bryta fjättrar och förlamning, gästfrihet |
| ë | eo | idegran | Död, nekromanti |
| r | eol | öga | Vaksamhet, skydd mot ont inflytande |
| s | sigel | solen | Väder, solljus, himlen, tur |
| t | tir | svärd | Tapperhet, hjälp i strid |
| b | beorc | björk | Fruktbarhetsriter, kärleksbrygder |
| e | eh | häst | Snabbhet, uthållighet |
| m | man | människa | Påverka känslor och sinnen |
| l | lagu | vatten | Lugna vågor, skepp |
| ng | inge | förfäder | Söka förfädernas råd |
| d | dag | dagen | Förvirra eller fördriva nattens väsen |
| o | othel | arv, egendom | Ordning, stabilitet, lag |
Att tillägna sig runor är dock mycket krävande, och de flesta runristare tillägnar sig bara ett fåtal under sin livstid. De kan förstås rista även andra runor i olika sammanhang, men det är bara de tillägnade runorna som de fullt ut kan utnyttja magin i.
De hedniska runmagikerna i Nifelheim och Gautrike tillägnar sig runor genom att ceremoniellt stympa sig. Även i den tradition som förekommer i Högmark är tillägnan av runor förknippat med offer, men av mindre handfast natur.
Den egentliga runmagin går till så att runristaren använder den inneboende kraften i en runa till att ge ett föremål magiska krafter. Hon ristar runan i ett föremål och läser en trollformel, där den önskade effekten anges och runans namn och krafter åkallas. Ristaren lägger härvid ned en del av sin livskraft i runan och föremålet, och så länge runan och dess effekt är kvar är hennes kraft och förmåga till magi begränsad. Man kan m a o normalt inte ha mer än ett eller två sådana runföremål i effekt samtidigt.