Kalins folk

Dvärgarna i Björnramsbergen

Theo Axner, 2003, 2007-12-10


För 1-2 sekler sedan (efter det Lilla Mörkret, åtminstone) grundade en skara dvärgar från Steinheim en koloni i Björnramsbergen i nordligaste Margholien. De bröt järn och sålde såväl järn som smidesvaror till handelsmän i Norrhamn. Den namnkunnigaste av de här dvärgarna var den redan då gamle och vise mästersmeden och runristaren Kalin.

Dvärgarna kom så småningom att behärska östra delen av bergen och även de viktiga passen till Norrhamn. Därvid kom de i konflikt med de orchstammar som höll västra delarna av bergen, men blev också värdefulla för Norrhamn då de i praktiken skyddade staden från åtminstone de margholiska orcherna genom att blockera passen. Deras starkaste fäste var den underjordiska staden Nardrìfa.

Kontakterna mellan Steinheim och kolonin i Björnramsbergen blev med åren alltmer sporadiska, och de senaste 15-20 åren har det inte förekommit någon direkt kontakt alls – man har inte hört något ifrån de avlägsna fränderna alls. Samma år som kriget bröt ut, 1139, annekterade dock Fursten Norrhamn vilket han knappast kunde ha gjort om dvärgarna fortfarande höll Björnramsbergen och passen. Om kolonin inte redan tidigare gått under måste Fursten ha erövrat, förslavat eller rentav utplånat den.

Det har under krigsåren framkommit en del tecken som tydligt antytt att Fursten fått makt över dvärgar. Han verkar åtminstone tidvis ha haft tillgång till smideskonst av en kvalitet och komplexitet som såvitt man vet bara dvärgarna behärskar – den ohyggliga järndraken vid Månhella är ett bra exempel. Det har även förekommit spridda uppgifter om att kedjade dvärgar skeppats till särskilda platser för att arbeta, t ex till Strand vintern 1141-42.

 

Sommaren 1142 sändes en allierad expedition till Nardrìfa för att försöka finna och om möjligt befria Kalin. De fann de, efter många äventyr, ut att sanningen var något annorlunda: Kalin och de flesta av hans folk hade frivilligt slagit sina påsar ihop med Fursten och nu ställt sitt arbete i hans tjänst. Det var kombinationen av Kalins ingenjörskunnande och Furstens svartkonster som tillåtit sådana mörka underverk som järndraken, som nu blivit en ny kropp åt den gamle draken Náuglugs själ - och det lär dyka upp fler av hans mästarprov. De allierade utsända lyckades rädda Tirlaug, Kalins forne lärjunge, och fick tack vare honom veta både detta och mycket om andra bortglömda konster.