Utskriftsvänlig sida

Heraldik i Thule

Vapensköldar, märken och livréer

Theo Axner, 2016




Heraldiska vapen

Ett heraldiskt vapen är ett igenkänningstecken i form av en vapensköld. De används i första hand för att symbolisera adliga släkter och personer, men även t ex städer kan ha vapensköldar.

 

Heraldiska regler

Heraldiska vapen följer regler som är baserade på medeltida europeisk heraldik. Detta går det att hitta mycket om på nätet eller närmaste bibliotek, så här nöjer vi oss med att länka till några grundläggande sidor.

Svenska Wikipedia har en del om heraldik med svensk terminologi (vilket är den som används i Thule):

OBS: i modern verklig heraldik är hjälm, hjälmprydnad, sköldhållare etc en del av vapnet. Detta är inte utvecklat eller konsekvent satt i system i Thule. Ett heraldiskt vapen i Thule består bara av en vapensköld.

 

Vem får ha ett vapen

Alla frälsepersoner har rätt att ha ett heraldiskt vapen; normalt samma som resten av ens familj men i fall av nyadlade kan man ta sig ett nytt.

Även städer, kyrkoprovinser och stater kan ha heraldiska vapen. 

 

Arv

Exempel på kvadrerad sköld: .

överhuvudena för de gedanska ätterna
Hjort och Lejonhuvud gifte sig. Deras
arvinge för det här kvadrerade vapnet.

Exempel på varianter av ett vapen: den vittförgrenade gedanska ätten Kärve.

Till vänster "huvudvapnet", i mitten och till höger varianter som förs av
olika sidogrenar.

Exempel på alliansvapen: .

Kung Angantyr av Arosia och
drottning Astrid av Högmark är gifta.
De kan föra det här förenade vapnet
parallellt med sina egna var för sig

Exempel på det kontinentala.

systemet för att visa
arvsordning: kronprinsessan
Adriana av Gedanien för sitt
släktvapen med en tornerkrage
för att beteckna att hon är
första arvinge.

Exempel på hur erkända bastarders vapen kan modifieras.

 

Kyrkovapen

Exempel på stiftsvapen

Ärkematriark

Cordelia av Geda

Patriark Ericus

av Arosia

Patriark Jacobus

av Spegelhamn

Patriark Matteus

av Tallvide

 

Exempel: Gedas stadsvapen

är en spikklubba, som
är S:t Ahriks attribut.

Stadsvapen

  • Städer har ofta vapen. När en ny stad får stadsprivilegier får den också ofta en vapensköld tilldelad.
  • Stadsvapen anspelar ofta på stadens näringar men också ibland till t ex dess skyddshelgon.

 

Gedaniens riksvapen är

den heliga eken kvadrerad
med huset Falks vapen.

Riksvapen

  • I äldre tid användes helt enkelt den regerande monarkens släktvapen som riksvapen. Så är det fortfarande i t ex Gotmar och Gautrike, och även i praktiken i Margholien.
  • Det har dock börjat bli vanligare att riken har ett vapen som förs oberoende av vem som är kung eller drottning. Ofta nog är ett sådant riksvapen ett gammalt kungavapen, som förts vidare för att skänka legitimitet, eller anspelar på tidigare härskare.
  • Om riksvapnet inte är samma som monarkens eget kan denne kombinera vapnen på ett eller annat sätt. Hen kan föra båda på olika fanor etc (se nedan) eller t ex kvadrera dem.

 

 

Hur vapen används

Om man har ett vapen använder man det gärna i personliga sigill och liknande, och banér eller fanor med vapnet kan symbolisera bärarens ägandeskap eller närvaro. Ibland bärs också vapen som dekoration på ägarens kläder.

Det ursprungliga syftet för heraldiska vapen är militärt, och i de flesta riken i Thule har de fortfarande en viktig sådan betydelse. Se Militär heraldik nedan.


Heraldiska märken

En annan och nyare form av heraldik är det vi kallar märken (det som på engelska kallas badge), som används för att beteckna bokstavlig och bildlig tillhörighet. Ett heraldiskt märke skiljer sig från ett heraldiskt vapen på följande punkter:

Ett märke kan vara personligt och beteckna en viss individs följe, men det kan också representera en instution eller organisation. Märken kan användas på banér och fanor (se Militär heraldik).


Livréer

Det är vanligt i många riken att högt uppsatt folk klär sina följen helt eller delvis i vissa färger som förknippas med herren. Dessa s k livréfärger är ofta färgerna i hens heraldiska vapen men behöver inte alltid vara det. I somliga fall kan det rentav vara en statussymbol att ofta klä sitt följe i nya färger för tt visa att man har råd. Typiska exempel på livréer:

 


Militär heraldik

Det ursprungliga användningsområdet för heraldiska vapensköldar är som ordet antyder militärt: bilden som målats på skölden visar vem bäraren är. Det är fortfarande det kanske mest betydande området. Överhuvudtaget är det i fält viktigt att snabbt kunna se skillnad på vän och fiende.

 

Fälttecken

Det mest grundläggande i militär heraldik är fälttecknet, en symbol som visar ens tillhörighet i stort - vilken sida eller vilket land man strider för. Fälttecken kan vara heraldiska symboler eller bara föremål som alla kan bära. De är det närmaste man kommer en allmän uniformering för hela hären. Fälttecknet återkommer ofta i förbandsheraldiken.

De mänskliga kungarikena i Alliansen mot Fursten har gemensamt anammat Ljuspilen som fälttecken; alla soldater i fälttjänst ska i princip bära en Ljuspil synlig någonstans - t ex på en armbindel, sytt på kläderna eller liknande. Varje land har en viss färg som pilen helst ska vara i:

Furstens arméer använder Furstens märke, det sexarmade korset, som fälttecken. Furstekorset är vanligen vitt mot svart eller mörk botten.

 

Personlig heraldik

I de flesta rikena i Thule (Furstendömet Margholien är delvis ett undantag) har alla frälsekrigare rätt att föra sitt eget (sin egen familjs, om flera använder samma) vapen i fält, dvs man har rätt att måla sitt eget vapen på sin sköld och klä sig i sina egna vapenfärger. Detta kan kombineras med någon form av livré om frälsekrigaren i sin tur tjänar i någon annans följe. De flesta arméer som till stor del utgörs av frälsetrupper får ett mycket brokigt och färgglatt utseende.

Om en frälsekrigare har ofrälse soldater i sitt följe brukar dessa bära hens livré (se ovan). Följessoldaternas sköldar målas vanligtvis i herren livréfärger, ofta i ett visst häroldsmotiv, men däremot använder de inte hens vapenbild om de inte själva har rätt att föra den (dvs hör till samma familj).

Gedansk riddare med en del av sitt följe.

Riddaren bär sitt vapen på sköld och vapenskjorta medan hans ofrälse följessoldater
bär hans livréfärger. T v en sven av vapen som är frälse och därför bär sitt eget vapen,
men bär en armbindel i riddarens livréfärger som beteckning för tjänsten.

 

 

Förbandsheraldik

De mer eller mindre reguljära förband som finns i olika riken har oftast någon mer eller mindre fast heraldik. Se kommande artiklar om respektive rike för exempel.

Värvade förband har ofta enkla livréer, t ex vapenrockar i en viss färg och sköldar i vissa färger med fälttecknet (se nedan).

Städernas kontingenter kan t ex bära stadsvapnet på sköldar och fanor.

Furstendömet Margholien skiljer ut sig från grannrikena både genom sin stora stående armé och sin mer (relativt) enhetliga militära heraldik.

 

Fanor och banér

Fanor, banér och andra stridsflaggor har mycket stor betydelse i fält, inte minst som symboler för motstånd - om ett förbands fana faller betyder det med all sannolikhet att det lidit nederlag. Bruket av fanor skiftar en del från land till land.

Fanor är ofta prydda med befälhavarens vapen, särskilt när det rör sig om frälsetrupper, men det förekommer också att förband har särskilda fanor som inte är personliga.