Utdrag ur den excentriske gedanske magikern Aemilius Clarus' oavslutade verk om jordmagins teori.
Den magiska kraften är egentligen ett flöde, men på ett sätt vi inte förstår. På ett sätt vi inte kan förstå. Flödet har en enda källa, och den är gudomlig och outsinlig. Flödet har ett också enda mål, lika gudomligt i sin förmåga att ta emot. På sin väg från källa till mål passerar detta flöde vår värld, och här kan det brukas eller missbrukas. Den passerar vår värld, men på ett sätt som inte låter sig beskrivas. Det går inte från ett ställe i världen till ett annat, utan finns och är närvarande överallt trots att det vare sig kommer eller går. Överallt och på varje ställe, men olika mycket. Magin är alltså gudomlig i sitt ursprung, och människan, som har det gemensamt med avatarerna att de är skapade av den Förste, har fått förmågan att bruka den magiska kraften, och även missbruka den.
Vad vi egentligen lyckas med när vi använder magi, är att vi styr om flödet så att det tar en väg i vår värld. Så att det är inte bara närvarande i en punkt utan verkligen flödar i vår värld. Hur detta egentligen låter sig göras är oklart, men så mycket är vet vi att de som är magiskt kunniga genom sin blotta tanke förmår styra flödet. Bara fragment av hur det här går till förstår vi, men uppenbart är att det inte sitter i ceremonin eller i orden som uttalas, utan mer i den magikunniges sinne. Formler, ceremonier och ingredienser är enbart hjälpmedel i den fokusering av sinnet som krävs för att styra kraften till att utföra de önskade effekterna. Men dessa formler och ceremonier är också utformade så att de kan hjälpa den som inte förstår sin förmåga att uppnå det åstundande.
Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är att kraften, eller flödet, är olika starkt på olika ställen. Vad detta beror på är föga utforskat. Till en del, men mycket liten del, beror det på hur världen är skapt just på det stället. Om där är ett källsprång, eller ett berg med ädel malm, kan det öka kraften just där. Annat som påverkar är händelser som skett på platsen. Användandet av magi påverkar självt kraften. Dåligt utförd magi utarmar, medan väl utförd magi underlättar flödet. Men även andra händelser har sådana effekter.
Ovedersägliga bevis pekar på att varje människa har magisk förmåga, men att den hos de flesta sover och inte lätt låter sig väckas. Men särskilda händelser kan ändå väcka förmågan, och trota att bäraren är omedveten om sin gåva, så kan hon fokusera på kraften. Då ändrar flödets sin väg även om det inte uppstår någon magisk effekt just då. Sådana förändringar kan bestå under lång tid, i tusentals år, men också försvinna lika snabbt som de blev till.
Magiska föremål är skapta på ett annat sätt. De fångar upp själva flödets kraft för att utnyttja till sina konster, så som ett vattenhjul tillgodogör sig vattnets kraft, eller en vindmölla vindens.
Dokument från Nyckelns Väktare (Minilajvhelg 2002), skrivet av Leif Eurén.