Text: Johan Käll, 2001
Upp, upp, legionär!
Framåt, mot ny här!
Om man ej reser sig opp
Skyfflar nån jord över ens kropp.
Upp, upp – ett liv i strid!
Framåt, ett liv på tid!
Men se, ändå ett liv
Långt bort från tristessens giv
Upp, upp, döda, slå!
Framåt, kämpa på!
Alla dör vi någon gång
Vi stupar dock under sång
Upp, upp, bloda klingan!
Framåt, upphäv bringan!
Vill ni leva för all tid?
Döden ger själv sin giv
Upp, upp, manstark arm!
Framåt, mod i barm!
Dödens anda i vår rygg
stilla hans aptit, var trygg
Upp, upp, Furstens män!
Framåt, fi rör sig än!
Färska själar, nu skall dö
Till strid, Furstlig sköldmö.
Sådant är livet...