Hyllningskväde till Markulf, riksföreståndare av Gotmar, och drottning Yrja av Gautrike, skrivet och framfört av jarl Erling Nidbjorgsson av Ranland vid deras bröllop i juli 1142.
Text: Tobias Amnell
| Markulf mäktigt enat, |
| vad mordiskt odjur slitit. |
| Stod svagt, ett splittrat rike, |
| nu sammansmitt till slut. |
| Lagvis ljushirdmannen Markulf |
| ur landet mörkret slagit. |
| Rättrådigt vis han enat, |
| till Ljusets tjänst ett land. |
| Gläds, nu Gotmars unga, |
| sjung högt i ljusets ära, |
| ty freden åter givit |
| den sköne Markulf har. |
| Den valplatsvise Markulf |
| till livsvän nu sig svär. |
| Vem värdigare kan han finna, |
| Vem värdigare kan han finna, än gauters skönsta mö? |