I de Norra Kungarikena, liksom i resten av Thule och på Stora Havsö, används ett relativt standardiserat myntsystem baserat på silver och koppar. Guldmynt förekommer på kontinenten och enstaka exemplar förekommer i Thule, men någon inhemsk prägling sker inte. Även små mynt är relativt värdefulla och många affärer sker genom byte av varor snarare än mynt.
Mynt räknas huvudsakligen i penningar
av koppar och örtugar av silver (i
praktiken en blandning av silver och koppar). Härtill förekommer högre valörer
som öre och mark, men de är räkneredskap och präglas inte som mynt. Växlingskursen
ser ut som följer:
1 mark = 8 öre = 24 örtugar = 192
penningar
En penning (förkortas p) kan, mycket grovt tillyxat, sägas motsvara ungefär 5 kr i
nutida svenskt penningvärde (den motsvarar alltså kopparstycket i det gamla
myntsystemet). Penningar är det absolut vanligaste myntet i daglig cirkulation.
För att ge ett bättre begrepp om pengars värde, inte minst relativt, följer här några listor med exempel på typiska lönenivåer och priser för varor och tjänster. Det är inget att plugga in, se det som en referens.
| Sold för krigstjänst | Fredliga värv | ||
| Banérherre | 1 mark (192 p) | Skrivare |
2 öre (48 p) |
| Riddare |
4 öre (96 p) | Murare |
1 öre (24 p) |
| Väpnare, fältkaplan |
2 öre (48 p) | Snickare |
18 p |
| Sven, ryttarsoldat |
3-4 örtugar (24-32 p) |
Hantverkarlärling |
9 p |
| Fotsoldat |
1-3 örtugar (8-24 p) | Legohjon, lantbruk |
skördetid: 4 örtugar (32 p) |
| Trossdräng, småsven |
1 örtug (8 p) | annars: 1-2 örtugar (8-16p) |
| Mat och dryck | Vapen och rustningar | ||
| En bägare cider | 2 p | Svärd | 20 öre (480 p) |
| 5-10 sillar | 4 p | Spjut | 2 öre (48 p) |
| Helstekt gris | 4 örtugar (32 p) | Pilbåge | 4 öre (96 p) |
| Armborst | 6 öre (144 p) | ||
| Verktyg, arbetsdjur etc | Sköld | 3 öre (72 p) | |
| Kniv | 5 p | Kort ringbrynja | 10 öre (240 p) |
| Slipsten | 10 p | Lång brynja + tunnhjälm | 3 mark (576 p) |
| Ko | 18 öre (432 p) | ||
| Ridhäst | 10-20 mark (1920-3840 p) |