|
Timur Kasban, av okänt men troligen österländskt ursprung, stabsskrivare hos general Varja. Spelades av Markus Waltersten. |
Under eftermiddagen lämnade jag en mer framskjuten spaningspost på östra sidan av Högälven, med siktet inställt på generalens stab. Vädret var inte alls så milt som vädersiarna hade utlovat, så det blev en måttligt rolig vandring, även om den bara var på några kilometer. Lyckligtvis befann jag mig på säkrad mark hela tiden, så jag kunde gå utan någon större eskort.
Döm om min förtret när jag strax före ankomsten till staben upptäckte att min skrivväska försvunnit. Där fanns inga iordningställda dokument, men väl flera ark att skriva på samt ett par pennor och bläck. Det skulle inte förvåna mig om någon klåfingrig orch vid den där spaningsposten hade knyckt dem.
Väl framme vid staben anropades jag av någon spejande orch, som sedan visade mig riktningen till generalens tält. Väl där så möttes jag av förtjusta tillrop över de spaningskartor som jag medfört från spejarna vid flodbanken, men också av viss harm över avsaknaden av skrivdon. Eftersom inga order kunde författas på plats, så sattes jag istället in i läget av generalen och hans överstar, för att dagen därpå kunna skriva allt som behövdes när nya skrivdon hade uppbådats.
Utanför tältet pågick ett väldigt kalasande bland olika legionärer, så vi höll oss mestadels i tältet under den timme jag var där - även om generalen vid ett par tillfällen gick ut för att antingen lugna ner någon eller heja på någon. Själv höll jag mig dock undan från de där sällarna.
När någon timme förlupit så ville generalen bryta upp för natten, och han tog mig och en av överstarna (?) till följe, och vi begav oss mot nattkvarteren som låg intill. Generalen var vid det laget på gott humör och skojade och samtalade om olika saker. Vi konstaterade också att vädret var ogynnsamt men möjligen passande ur något slags poetiskt perspektiv (vilket generalen endast vagt verkade förstå innebörden av) samt kommenterade vi den ensamma röda stjärna som lyste genom dimmorna. Den hängde i skyn i öster, så vi förstod givetvis att den var ett tecken från Fursten.