Ulrik Bryte, kapten i I Legionen och lägerprefekt i Talvala, anlände till Furstendömet för att rapportera om hur det gick i öster. |
Kvällen började med en mycket lyckad framställning av läget i Talvala. Beskrivningen omfattade arbetet från det att den första gruppen seglade över under hösten 1139 till dagens dato, vintern 1141.
Vidare planlades en del om själva hanteringen av Talvala: mer civil personal skulle omfördelas, liksom lämpligt motiverade bönder, och en överenskommelse hade slutit med Slagbjörnsorden. Antar att vi får bygga ut befästningen vid södra porten om vi ska lyckas skydda skeppsbyggena. Överste Järnhed, som anlände samman med General Gladius, behövde tydligen också en hel del bra timmer till en rad nya belägrings- och kastmaskiner som skulle användas vid krossandet av Geda. De stora ektillgångarna skulle dock främst brukas till båtbyggena och i så liten grad som möjligt till belägringen. En synnerligen korkad prioritering om någon frågar mig...
För egen del kom en rad mer direkta göromål i dagen:
Tidigt dagen efter banketten skulle jag bege mig söder ut mot Strand (ah, inget är som återseende av minnen från forna storhetstider) för att där tala med kapten Ulrika om de olyckliga händelserna inom Framtidens Barn. Då det framkom under kvällen att få eller inga tydliga order om hur F.B. egentligen skulle ha fostrats så beslöt det att Kapten Ulrika skulle få fortsätta med sin verksamhet om inga nya fadäser framkom. Den vekhet som tydligt framträtt hos de mönsterelever hon uppvisats ska hädan efter drivas ut med ett eller ett par avslutande år i fält. För tillfället ska detta ske i Talvala.
Under min resa till Strand ska jag slå följe med de tre prisjägare som bevittnat banketten. Detta avtalades tidigare under kvällen. Ytterligare order inkom dock från General Varja om att prisjägarna skulle tas av daga på vägen mot Strand. Generalen hade själv beordrat vargryttare att förfölja dem sedan tidigare. För att inte Fursten ska framstå som en som inte betalar sina undersåtar spred jag snabbt ut ett rykte (som beordrades mycket snabb spridning!) om att tre synnerligen förmögna och utländska män var på väg till Strand. Den lokala garnisonen fick också order om att de tre männen inte fick lämna området utan eskort på något villkor.
Min general Voorlaugr beordrade mig att snabbt få uppstyrt det som behövdes i Talvala (tolkade det som inom ett par månader) för att sedan återkomma till Furtsendömet och där leda ett par bataljoner i fält. Han nämnde också något om befordran... men, vid alla mörker, överste Bryte låter ju inte hälften så tufft som kapten!
Givakt, och ingen jäkla manöver!
/ Kapten Ulrik Bryte, första legionen, lägerprefekt vid de furstliga nybyggena i Talvala.