Upptakt

Maj, Ljusets År 1152. Kriget mellan den mörke Fursten av Margholien och de allierade fria smårikena i Thule har pågått i över tretton år. Tre och ett halvt år har passerat sedan de allierades fälttåg för att befria det ockuperade Högmark ledde till förlust och tvingade dem på defensiven på närapå alla fronter. Sedan dess har Fursten utsatt alvriket Ilyrana i väster för hårda angrepp som närapå tvingat dem ur kriget, och härjat Drakfåglarna i det upproriska Ravnsmark med omfattande straffexpeditioner. Hans trupper har dock stångat sig blodiga mot alvernas befästningar, och Drakfåglarna håller trots stora förluster fortfarande det land de utropat som fritt från Furstens välde.

Under tiden har länderna i alliansen mot Fursten sakta återbyggt sina styrkor och förstärkts både av landsflyktiga Ahriksriddare och tronpretendenten till Sunnanslätt, den almandiske greven Parzifal von Eltz. De furstligas övertag efter det högmarkska fälttåget har nu gått till spillo efter de senaste årens kraftfulla men kostsamma offensiver.

Regenterna på den allierade sidan ser nu en möjlighet att återta initiativet genom att försöka inta den befästa staden Strand vid Margholiens södra gräns, nära alliansländerna Gedanien, Arosia och Högmark (se karta). Staden har ett stort militärt och ekonomiskt värde och är också som en symbol för Strandsfördraget, Furstens diplomatiska dimridå som gav honom tid att stärka sin makt innan han invaderade sina grannländer. Förhoppningen är att lyckas ta Strand och långsiktigt hålla staden och det omgivande Nedomskog. Detta kommer försvåra för de Furstliga att hålla Högmark och öppna för angrepp djupare in i Furstendömet. 

I sämsta fall hoppas man tvinga Furstendömet att avbryta vad för operationer de nu planerade för 1152. (Man vet att både Drakfåglarna i Ravnsmark och alverna i Illyrana kan stå på tur) och skynda till Strands undsättning. Om Furstendömet skulle välja att genomföra en storskalig undsättning finns risken att den Allierade hären tvingas häva belägringen för att inte bli klämd mellan en undsättningsstyrka och staden men på det strategiska planet skulle även detta vara en mindre framgång då det skulle leda till ett år där de Furstliga inte åstadkommer särskilt mycket och till ett år där maktbalansen fortsätter skifta till Alliansens fördel  

Planen är att ett storskaligt uppror i det ockuperade Högmark, understött av resterande länder i alliansen, ska hålla de furstliga trupperna där upptagna medan De fria skepparna på Örike hjälper till med att förhindra förstärkningar över Innanhavet från det furstliga Talvala. På så vis räknar man med att staden ska kunna intas innan en stor furstlig styrka hinner anlända.

Vid månadsskiftet april/maj år 1152 tågar de allierades huvudstyrka mot sitt mål. I ett djärvt och oväntat anfall lyckas man ta bron över Högälven vid Vidsta intakt och kan med hjälp av denna och olika flytetyg transportera trupperna till den norra sidan. Vägen till Strand passerade det mindre Furstliga fästet Rävsnäs vars kommendant insåg det fåfänga i att försöka stå emot en stark här som medförde tung belägringsutrusning. De Allierade å sin sida var inte heller intresserade av att slåss om det inte måste så efter dagtingan fick de Furstliga avtåga med fulla vapen. (Något kanske inte alla på den Allierade sidan var helt nöjda med). Med Rävsnäs i Alliansens händer är i vilket fall försörjningsleden till Arosia någorlunda väl skyddad.

Samtidigt med huvudstrykan tågade en mindre här längs Högälvens södra strand för att skära av Strand söder ifrån. Denna manöver lyckades bättre än man kunde vänta sig, De Furstliga var uppenbart distraherade av den allierade huvudstrykans uppdykande i norr. Graf Parzifal av Elzt tog tillfället i akt och med Parzifals egna trupper i fronten stormades (inte utan förluster) de stora porttornen Tertia och Quarta söder om högälven.  Överlevande Furstliga retirerade över bron som än så länge står kvar intakt. Detta pekar på att bron skyddas av någon typ av fälla och bjuder på fler faror än de starka försvarsverken på andra sidan.

 

Alliansens framryckning mot Strand.

Än så länge verkar de furstliga avvakta och endast spejare siktas utanför stadens murar. Händelserna som utspelar sig på Högälvens lås tar vid när krigsrådet samlas för att diskutera hur belägringen ska genomföras.

 

Norregård

Norregård är en mindre gård nordväst om Strand, vid det härläger som den allierade belägringshären slagit upp och som nu fungerar som samlingsplats för krigsrådet. Flera av traktens invånare, som tills för någon dag sedan levt under Furstens ockupationsmakt i många år, har också tagits dit för att tjäna krigsrådet med mat och annat nödvändigt.