Dräktskick i Thule

av Theo Axner

För de flesta av folken beskrivs olika mans- och kvinnodräkter. I samtliga dessa fall gäller dock att en kvinna kan klä sig i "manskläder" utan att detta väcker något uppseende; detta är vanligast när det gäller utövare av fysiskt krävande sysslor, t ex strid eller grovarbete.

I de olika avsnitten anges vilka material som används. Det är inte ett strikt krav att verkligen använda dessa material, men surrogat bör väljas så att de ger ett någorlunda likartat intryck. Bomullstyger (speciellt lite grövre) är ett acceptabelt surrogat för linne.

I texterna anges hur en dräkt sätts ihop som är korrekt hela vägen, inklusive underkläderna. Det är dock inget krav att kläder och annat som inte syns skall vara Livemässigt. På samma sätt kan under- eller mellanplagg som inte syns ibland rationaliseras bort. Grundprincipen är och förblir "syns inte - finns inte". Vi har dock beskrivit de "fullständiga" modellerna så att de som vill kan följa dem. Många tycker också att det känns bättre att ha en dräkt som är in-Live inifrån och ut.

Här följer en kortfattad, jämförande översikt över hur dräktmodet i stora drag ser ut bland de olika folken och rikena i Thule med omnejd. För varje folk finns också en betydligt mer detaljerad artikel. Dessa artiklar går igenom dräktskicken från grunden – den här översikten ger mest jämförande referenser och förutsätter en viss grundläggande kunskap om medeltida dräkthistoria. En hel del information kommer att upprepas i flera av de detaljerade avsnitten, detta för att läsaren inte hela tiden ska behöva referera fram och tillbaka mellan olika avsnitt.

Dräktskicket i Sunnanslätt liknar nord- och västeuropeiskt 1300-tal. Typiska drag kan sägas vara: snävt skurna dräkter för båda könen; lågt burna bälten; uppseendeväckande ärmar; långa spetsiga skor. På det hela taget är modet ganska "sprättigt" med större förkärlek för extrema effekter än i de norra grannrikena. Kläderna kan ofta vara mer eller mindre figursydda, och mansdräkten är ofta kort.

Dräktmodet i Gedanien och Arosia liknar europeiskt 1200-tal och tidigt 1300-tal. Generellt kan sägas att dräktskicket domineras av enkelt men vackert skurna, löst sittande och ofta långa plagg, skurna efter ytterst enkla geometriska mönster.

Dräktskicket i Högmark liknar det gedansk-arosiska med vissa mindre egenheter; päls är extra populärt som prydnad och kortare dräkter är vanligare.

Gotmars dräktmode liknar europeiskt 1100-tal; stilar som oftast förknippas med normanderna. Dräkten är lång och ofta rätt snäv; kvinnodräkten har ofta mycket vida ärmar. Typiskt för Gotmar är också de rikt utsmyckade bårderna på kläderna.

De alver som visat sig bland människor har inte klätt sig särdeles uppseendeväckande; de tycks mest föredra korta tunikor och vida mantlar med huva. Mönstrade bårder och foder, gärna inspirerade av naturmotiv, verkar också populära.

Dvärgarna i Steinheim och de som vistas i de Norra Kungarikena bär praktiska, grova och enkelt men vackert smyckade dräkter som närmast liknar vikingatid eller tidig medeltid; oftast har de också färggranna mantlar med huva.

De almadianer som syns till i Thule, mest köpmän och somliga legoknektar, bär kläder inspirerade av 1400- och tidigt 1500-tal. Pösskjortor, baretter, puffärmar och korta jackor, ibland slitsade, är typiska element.

Några bra hemsidor och länksamlingar om dräkttillverkning:

Levanderollspel.just.nu

Utmärkt introduktionssida om medeltida sömnad, med mönster till bl a mantlar, klänningar, hätta, skjorta och huvudbonad.

Per Ljungstedts hemsida

En annan bra sida med mönster och tips.

Anna’s LARP craft links page

Enormt länkbibliotek med tonvis av sidor om alla sorters relevant hantverk, inte minst dräkttillverkning.

I de olika specifika artiklarna hittar du också några mer detaljerade referenser.